Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tio olyckligas jämmer, sedan de blifvit drabbade af
dödsbudbäraren kulan eller svärdet och lågo däri
jämmer och elände... hvilken skillnad mellan
Tillings allvarliga och högtidliga ord samt min fars
pladder! I den förres tal spårades ett hjärtligt, ett
oändligt medlidande med de arma, medan däremot min
fars uttalanden voro kalla och känslolösa. Jag
upprepade icke Tillings yttranden för min far, ty jag
kände instinktmässigt med mig, att de skulle förefalla
honom såsom ovärdiga en soldat samt att de skulle
betänkligt minskat han aktning för Tilling, och detta
skulle... märkvärdigt nog... hafva tillfogat mig
sorg, ty just den motvilja... jag må väl säga afsky,
med hvilken han åskådat och inför mig skildrat sina
kamraters förfärliga död... en blödighet, hvilken
måhända var mindre passande för en soldat, men helt
visst ädel och hedrande för hans hjärta... hade gjort
ett djupt intryck på mig.
Huru gärna hade jag icke velat förlänga mitt
samtal med Tilling rörande detta ämne, men han
tycktes icke vara angelägen om att fortfarande tillhöra
kretsen af mina förtroliga vänner. Efter dagen för hans
besök hade nu icke mindre än fjorton dagar försvunnit
utan att han hvarken förnyat sin visit eller mött mig i
sällskapslifvet. Blott en enda gång hade jag sett
honom på Burgteatern och två eller tre gånger hade
jag mött honom på den boulevarden. Han hälsade
alltid artigt, jag likaså... ingenting vidare!...
Intet annat?... Hvarför klappade mitt hjärta så hårdt
vid dessa tillfällen? Hvarför, ack, hvarför kunde
jag under flera därpå följande timmar icke i mitt inre
undertrycka och utplåna bilden af en artig hälsning?
»Mitt kära barn! Jag har någonting, hvarom jag
vill bedja dig.»
Med dessa ord på tungan inträdde min far en
dag i min salong. Det var på förmiddagen. Han bar
i handen ett i omslagspapper inhöljdt paket. »Här
medför jag någonting, som du skall tycka om»,
tillfogade han, i det han på ett bord lade från sig den
lilla bördan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
