Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Hvad tänker ni om saken, baron Tilling?»
frågade jag?
»Jag!?... Jo, jag skulle velat dekorera
mannen med en orden och därmed smycka hans tappra
bröst, men... på samma gång skulle jag velat jaga
en kula genom hans stenhårda hjärta. Han gjorde
sig förtjänt af såväl det ena som det andra.»
Jag skänkte honom en varm och talande blick,
men de öfriga, med undantag af doktorn, tycktes blifva
oangenämt berörda af Tillings yttrande. En paus i
samtalet var oundviklig. Cela avait jeré un froid,
skulle en fransman säga. Det verkade liksom en
kall dusch.
»Har Ni tagit kännedom om den engelska
naturforskaren Darwins nya arbete, ers excellens?» frågade
doktorn min far.
»Nej... visst inte!»
»Men, pappa», inföll jag, »du erinrar dig väl, att
vår bokhandlare skickade oss den boken redan för
fyra år sedan, just när den utsläpptes i bokmarknaden?
Jag erinrar mig det yttrande, du då fällde, att boken
snart skulle blifva glömd af hela världen.»
»Hvad mig beträffar har jag verkligen glömt den.»
»Just motsatsen till denna förutsägelse har
inträffat», yttrade doktorn. »Boken har väckt ett oerhördt
uppseende i hela den bildade världen. Öfverallt
diskuteras nu den darwinska teorien.»
»Jaså... jaha... hm! Den där apteorien?»
frågade generalen vid min högra sida. »Man talade
därom senast i går på Kasino. Dessa herrar lärde
falla då emellanåt på högst konstbesynnerliga idéer...
högst egendomliga, det måste jag säga. Hm!
Människan lär ju ursprungligen hafva varit en orangutang,
en apa!... Fy tusan!»
»Visserligen...» började ministern.
När ministern ** begagnade ordet »visserligen»,
plägade alltid följa ett längre tal.
»Visserligen», sade han, »låter det icke så litet
komiskt, men man hvarken får eller bör uppfatta det
såsom ett dåligt skämt. Det är en med stor talang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
