Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och genom en hel rad af flitigt hopsamlade fakta
uppställd teori, hvilken visserligen blifvit illa åtgången,
nästan vederlagd af män af folket, men hvilken...
i likhet med andra konstiga idéer — huru
osmakliga de än må vara — har åstadkommit en viss, icke
ringa effekt. Den har i alla händelser vunnit
talangfulla försvarare. Nu för tiden är det ju riktigt modernt
att disputera om Darwin. Länge lärer det icke töfva,
innan man hittar på ordet »darwinism», men när den
tiden kommer, har man nog redan upphört att fatta
saken såsom allvarligt menad. Men det är absolut
fördömligt, att hvarjehanda godt folk låter upphetsa sig
vid bekämpandet af den där engelske originalgubben,
ty därigenom får hans lära en betydelse, hvilken den
i verkligheten icke äger. I spetsen för motståndet mot
denna för hela mänskligheten förnedrande teori går
lyckligtvis prästerskapet, som ju också bör göra
någon nytta här i världen... den teorin, att den i
verkligheten till Guds afbild skapade människan skall
nu helt hastigt och lustigt degraderas till ett
exemplar af en djurart... Fy tusan! Det är, från
religiös synpunkt sedt, en i hög grad oanständig åsikt.
Men vi känna alla till, huru illa det är ställdt i våra
dagar. Kyrkans alla bannstrålar, om de också
utslungades på en enda gång, skulle icke förmå till en
falsk lära, som uppträder iklädd vetenskapens hatt
och mantel, säga: hit får du komma, men icke ett
enda steg vidare! Sådana osmakliga läror blifva först
då oskadliga, när de af vetenskapens och religionens
representanter gemensamt förpassas till samlingen af
de absurditeter och kuriositeter, af hvilka världen både
varit och i våra dagar ännu är i så hög grad
uppfylld.»
»Men ett så kolossalt vansinne», inföll min far,
som tydligen erfor en viss fruktan för att ännu en
hel lång rad af »visserligen» skulle alldeles uttrötta
de öfriga gästerna. »Ett så oerhördt vanvett! Vi
människor... vi, som befinna oss nära toppen af
intelligensens höga berg, från hvilken man skådar
»alla riken i världen och deras härlighet»... vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
