Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skulle härstamma från aporna... vi skulle vara
nödsakade att på listan af våra anor inskrifva en
orangutang såsom stamfader för vår ätt...! Endast
vanligt sundt människoförnuft är af nöden för att affärda
dylika, alldeles galna påhitt. Ingen vetenskaplig
vederläggning är af nöden.»
»Nå... jag får väl medgifva det. Helt och hållet
apodiktiskt säker och gifven är väl denna
vederläggning af Darwins nya lära icke, men den kan ju hafva
ett och annat talande skäl för sig.» Det var doktorn
som fällde detta yttrande. »Jag vill erkänna, at tviflen
kunna vara berättigade på vår nuvarande
vetenskapliga ståndpunkt. Dock har teorien åtskilliga
sannolikheter för sig och lång tid kommer helt visst att
förflyta, innan de lärde blifva eniga.»
»De där konstiga herrarna blifva nog aldrig eniga»,
invände barskt generalen vid min vänstra sida. »Äfven
jag har hört och inhämtat ett och annat om den där
aphistorien. Men redan från början föreföll den mig
vara alltför dum och enfaldig för att ingifva mig lust
att taga notis om densamma. Hvilken förnuftig
människa har egentligen tid att bekymra sig om allt det
ordsvammel, hvarigenom vår tids herrar stjärnkikare,
gräsplockare och grodslaktare söka inbilla oss, att
X icke längre är X utan ett Y. Man skulle ju då snart
mista både syn och hörsel. En af våra illustrerade
tidningar tog sig nyligen det orådet före att traktera
sina läsare med Darwins porträtt. Där fick man så
godt som gratis se, hurudant hans utseende är. Och
veten I... mitt herrskap... den mannen är så lik
en apa, att man vid hans åsyn lätt skulle kunna få
den föreställningen om honom, att hans farfar varit
en chimpans.»
Den talande var själf så förälskad i sitt dumma
skämt, att han omedelbart lät det åtföljas af ett
skallande skratt, i hvilket min far såsom artig och
förekommande värd naturligtvis måste deltaga.
»Skratt är visserligen också ett slags vapen»,
yttrade ministern med djupt allvar, »men det är icke
detsamma som bevisning eller vederläggning. Mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
