Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
139
»Madame, jag har !äran betyga Er min vördnad.»
— »Ah, är Ni också här, herr markis? Det fägnar
mig obeskrifligt.» — »Jag önskar Er god morgon, lörd
Chesterfield!» — »Nå, hur mår Ni? Det är i sanning
en härlig kvinna, Er kejsarinna!» — »Har nu lyckats
skaffa Er en loge till Adelina Pattis föreställning? Hon
är en underbar stjärna... för närvarande stadd i
uppåtstigande på konstens himmel.» — »Således
ligger där sanning i ryktet om Ferdinand Drontheims
förlofning med en bankirdotter?» — »Det är en
verklig skandal!»
Samtal i denna stil... samtal af dylikt värde
surrade i mina öron från alla håll. En främling eller
eljest en opartisk åhörare af dessa samtal skulle aldrig
kunnat förstå, att de voro efterklangen af en nyss
afslutad ödmjukhetsandakt.
Omsider uppnådde vi emellertid porten, utanför
hvilken vår vagn väntade. Där hade sammanskockat
sig en mängd människor. De hade icke fått vara
med om själfva ståten, men de ville åtminstone taga i
betraktande de lyckliga människor, som fått se den.
Sedan kunde de låta sig i sin ordning beskådas af de
massor, som icke ens kunnat tränga fram till
kyrkporten och hvilka således voro ännu mindre lyckligt
lottade.
Knappt hade vi hunnit ut i det fria, förrän Tilling
trädde oss till mötes, artig som vanligt.
»Hjärtligt tack, fru grefvinna, för den vackra
kransen!»
Jag räckte honom handen, men det skulle varit
mig omöjligt att pressa fram ett enda ord öfver mina
läppar.
Vår vagn hade kört fram. Det skulle väckt
uppseende, om vi dröjt att taga plats i den. Dessutom
skyndade Rosa på mig. Tilling förde handen till
uniformsmössan och ämnade draga sig tillbaka. Med
en kraftig ansträngning lyckades jag ,.. dock med
en röst, hvilken föreföll mig själf främmande...
uttala dessa ord:
»Om söndag är jag hemma mellan två och tre!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
