- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
169

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

169

tant Maria var närvarande och äfven hon sysselsatte
sig med tidningsläsning.

Mitt inträde var sannolikt både brådskande och
bullersamt. Min far blickade med öfverraskning upp
från sitt »Morgonblad» och tant Maria lade ifrån sig
»Dagens Nyheter» samt aflyfte med betänksamhet sina
glasögon.

»Marta?... Är det du?... Och så tidigt?...
Och till på köpet klädd i riddräkt!... Hvad vill detta
säga?»

»Det betyder, att jag just nu kommer från en
förtjusande ridtur. Och där hände mig någonting,
som icke inträffar hvarje dag och som jag längtar att
få meddela Er. Af denna anledning är det, som jag
icke ens unnade mig tid att först fara hem och byta om
dräkt...»

»Jaså... hm!... är det någonting af så
oer-* hörd vikt!» utlät sig min far säf ligt nog, medan han
tände en cigarr. »Jaså!... Nå, berätta då!... Vi
äro idel öra...»

Hur skulle jag nu gå till väga? Borde jag gå
långt tillbaka i tiden med min berättelse? Skulle jag
försöka mig på en lång inledning... göra
förberedelser för att icke möjligen åsamka min far ett
slaganfall genom en plötslig förskräckelse?... Bah!...
Han förgås icke så lätt, gammal och kärnfull
krutgubbe som han är!... Nej, hellre störta mig
hufvudstupa in på ämnet, liksom man från en trampolin
störtar sig ner i simbassinen...

»Jag har förlofvat mig...»

Tant Marias bestörtning gaf sig uttryck därigenom,
att hon slog samman händerna och lyfte blicken upp
mot taket. Min far däremot rynkade pannan och såg
mäkta bister ut..

»Jag vill dock hoppas, att inte...» började han.

Men jag ville icke låta honom fullborda meningen,
hvilken med visshet kommit att lyda så... »att inte
du förlofvat dig med någon, hvilken icke är i min
smak.» Därför skyndade jag att afbryta hans
tillämnade harang.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free