- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
186

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i86

dessa sistnämnda måste vi sätta såsom det
förfärligaste af allt. Den mest fruktansvärda af alla olyckor
är... kriget.

»Ack... ack, om jag kunde bidraga till
afhjälpan-de af det^a onda, tili utrotande från jorden af
denna förbannelse, som så tungt och blodigt trycker
mänskligheten!»

En sådan önskan uppsteg ofta både i hans och
mitt hjärta. Men så snart vi började gemensamt
undersöka de rådande förhållandena... människornas
tänkesätt, deras uppfattning af hit hörande
omständigheter, lägen och förhållanden, måste vi på våra
önskningar själfva gifva det nedslående svaret:

»Omöjligt!... Det låter sig icke göra.»

Den sköna dröm, som Gud själf drömde, när han
på Sinai berg gaf oss vår moraliska lag, den drömmen,
att »det skall gå alla människor väl och att alla skola
länge lefva på jorden»... denna härliga dröm
kommer aldrig att omsättas i verklighet. Den kan aldrig
gå i uppfyllelse. Den tillhör de dåraktiga utopiernas
antal... åtminstone i vår tid. Men den
pessimistiska lifsåsikten, att lifvet intet annat är än en tung
och odräglig börda, den vederlades på det mest
grundliga sätt genom just vår egen onämnbara sällhet.

Vid juletid företogo vi en liten resa till Wien för
att tillbringa våra helgdagar i skötet af min familj.
Min far och Fredrik voro numera de allra bästa vänner
i världen. Det var ju ett obestridligt faktum, att
Fredrik icke hade öfvergifvit den militära banan och
detta faktum hade småningom skingrat min fars tvifvel
och misstroende... Nå, att jag »gjort ett ofördelaktigt
parti», det var visserligen ännu en trosartikel både för
honom och för tant Maria. Men å andra sidan
kunde de icke förneka det faktum, att min man gjorde
mig outsägligt lycklig... och de voro tillräckligt
samvetsgranna att på hans vinstkonto uppskrifva denna
lilla omständighet.

De enda verkligt missnöjda voro mina systrar,
Rosa och Lilly. Jag var naturligtvis numera
förhindrad att gå omkring och valla dem. De skulle under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free