- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
206

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2 6

hvilka de verkligen värmde mitt hjärta. En starkare
och djupare kärlek återtog snart sitt herravälde i min
själ — kärleken till make. Hans lif var ju mitt
högsta goda här i världen. Och om denna min allra
dyrbaraste egendom skulle sättas på spel af
fädernesland och landsfader, förmådde jag icke annat än
förbanna hela denna politiska tvist... den månde nu
gälla Schleswig-Holstein eller Japan.

Den följande tiden tillbringade jag i en
oaflåtlig ångest. Den 16 januari ställde de tyska
förbundsmakterna till Danmark den uppmaningen att inom
tjugufyra timmar upphäfva en viss lag, mot hvilken
den holsteinska ständerförsamlingen och provinsens
ridderskap anropade tyska förbundet om skydd.
Danmark vägrade. Hvem kan undra därpå? Hvarje stat
måste äga rätt att själf besluta i sina inre
angelägenheter. Hvem skulle väl vilja godvilligt låta befalla sig
att handla i rak strid mot sina egna intressen och
fördraga kränkandet af själfskrifna rättigheter? Denna
vägran hade man naturligtvis förutsett och — önskat,
ty man hade redan då i förväg förlagt österrikiska och
preussiska trupper vid gränsen. Och den i februari
öf-verskredo de gränsen... passerade Eider.

Åter hade således den blodiga tärningen blifvit
kastad.... Krig hade ännu en gång utbrutit. Detta
som gjorde mig så stor sorg och vållade mig så
gränslösa bekymmer — detta föranledde min far att skicka
oss ett hänfördt bref, i hvilket han lyckönskade oss
till en så lycklig tilldragelse.

»Glädjens och fröjdens Eder, mina barn», skref
han. »Ändtligen hafva vi nu erhållit tillfälle att
utplåna vår skymf år 59 och skaffa oss ersättning för de
förluster, som vi då ledo. Nu skola vi eftertryckligen
klå danskarna och när vi, krönta med seger, återvända
från norden, kunna vi ånyo och denna gång med
visshet om framgång vända oss mot söder. Preussarne
skola af tacksamhet för vår hjälp nu blifva våra
trofasta allierade under många sekel, ’jch då kunna både
de snåla italienarne och deras intrigante vän och
skyddspatron Napoleon icke längre mäta sig med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free