- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
236

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

236

ket, som kräfde hans personliga närvaro. Så snart
jag hunnit hämta litet krafter, skulle jag komma efter
dit med min lille Rudolf... Men i all tysthet och utan
att förråda det för någon fattade jag det beslutet att...
så snart jag blott till hälften återvunnit mina
krafter... afresa till Schleswig-Holstein.

Hvar Fredriks regemente befann sig, det visste jag
icke. Omöjligt således att afsända till honom ett
telegram! Men nog hade jag velat hvar tionde minut
telegrafera till honom den frågan: »lefver du!»

»Du måste försöka att en smula lägga band på
din oro!» förmanade min far, då af skedsstunden var
inne. »I fält finner man icke alltid bref lådor.
Sådana hängas icke ut hvarken på åkrar eller ängar
eller på dikesrenarne vid vägen... Oroa dig icke!
Du kan lätt få ett recidiv. Och ej heller fungerar
fåltposten med samma regelbundenhet som posten i
våra städer... Under mina krigsår dröjde det ofta
ännu längre, innan jag hade tilfälle att skrifva till
hemmet, men man var det oaktadt aldrig orolig för
mig...»

»Hur kan du veta det, min far... Jag är
öfvertygad därom, att hvarje person i ditt hus darrade
af ångest för dig lika mycket som jag nu bäfvar af ångest
för min Fredrik... Icke sannt, tant Maria?»

»Hm!... Hm!... Jo!... Jaha!,.. Men vi
förtröstade på Gud, vi!... Och det gör ju icke du!
... Hm!... Jaha!... Vi visste, att din far skulle
återkomma helbrägda, om så var Försynens vilja
>.. ja, återkomma, vare sig vi erhöllo några
underrättelser från honom eller icke.»

»Och om jag än icke återkommit, så skulle ni
alla samtliga varit tillräckligt fosterlandsälskande för
att inse, att en så obetydlig sak som en enskild
soldats lif eller död är af försvinnande liten betydelse
gentemot den stora fosterländska sak, för hvilken han gått
i döden... Du, min dotter, är icke på ett för mig
tillfredsställande sätt patriotiskt sinnad... Men jag
vill nu icke göra dig några förebråelser... Du må-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free