Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3°5
om hon förnimmer, att de ännu andas. Ofta sliter
hon till och med kläderna från de dödas kroppar och
taga dem med. Barmhärtigheten har hos henne
drunknat och blifvit död i girigheten. Stöfveln
ryc-kes bort från det blödande benet, ringen från den
sargade handen. Och om hennes offer ännu har så
mycken kraft, att det förmår försvara sig, mördas det
af hyenan eller också sticker denna... för att aldrig
kunna blifva igenkänd... ut ögonen på den
olycklige...»
Vid dessa doktorns ord stod hela den ohyggliga
scenen så tydligt framför mig, att jag icke förmådde
tillbakahålla ett utrop af fasa... Och dessa ögon,
i hvilka likplundraren borrat sin knif... inför min
fantasi visade de sig såsom min egen Fredriks milda
blågråa kära ögon...
»Förlåt mig», yttrade doktorn, »Ni uttalade ju den
uttryckliga önskan, att jag skulle omtala allt och icke
fördölja något...»
»Ja, ja, jag vill höra allt. Ni har nu beskrifvit
natten, som följer efter drabbningen... Dessa
scener hafva således utspelats vid stjärneljus...»
»Ja... och vid fackelsken! De af den segrande
parten utsända patrullerna, hvilka hafva i uppdrag att
undersöka slagfältet, bära facklor eller lyktor. Och
man har för sed att på de ställen, där fältlasarett
anordnas, uppresa höga flaggstänger och på dem
upphissa lyktor för att gifva det utskickade manskapet
en vägledning.»
»Nå... men morgonen därpå? Huru ter sig
då stridsfältet ?»
»Då ter det sig ännu mera ohyggligt. Den
skärande kontrasten mellan dagens härligt strålande sol
och det ohyggliga människoarbetsresultatet, öfver
hvilket den på slagfältet sprider sitt fagra sken, väcker
hos betraktaren en dubbel, en mångdubbel smärta.
Under nattens dunkel hade det hela något
fantastiskt, någonting spökaktigt. Men vid fullt dagsljus
företer det en ohyggligt tröstlös anblick. Nu först kan
man göra sig ett klart och tillförlitligt begrepp om de på
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
