- Project Runeberg -  Ned med vapnen /
339

(1906) [MARC] Author: Bertha von Suttner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

339

och med allt högre ton hördes ropet: vi vilja hafva
fred! Preussarne, hvilka icke mött något allvarsamt
motstånd, marscherade nu rakt mot Wien, tagande
vägen öfver Brünn — och Brünns ädle borgmästare
öfverlämnade utan någon invändning, utan någon protest
Brünns nycklar till konung Wilhelm... han, som...
nå, jag vill icke säga det. Hvarje vaken person
förstår mig utan ord. Den 26 juli blef verkligen på
Nikolsberg ett vapenstillestånd bragt till stånd i
sammanhang med s. k. fredspreliminärer. Konung
Wil-hems tåg liknade mera en paradmarsch än ett
allvarsamt krigståg... Jo, jo, den mannen är ju så
känd i hela världen, att man icke behöfver närmare
beskrifva någon af hans... ja, hvad skall jag säga?
.... någon af de tankar, han under mera
gynnsamma förhållanden kanske skulle kunnat rymma i sin
pansarbeklädda hjärna.

Och så kom för min far en gränslös fröjd och
glädje. Amiral Tsgètthoff hade segrat vid Lyssa.
Man hade ju lyckats spränga italienska fartyg i luften.
Hvilken utomordentlig våldets triumf! »Offendatorn»,
det fientliga, starkt rustade slagskeppet förstördt...
hvilken tillfredsställelse för broderhatet! Hvilken
njutning att veta, att vi vunnit en krigisk seger. Det var
icke endast min far och hans meningsfränder, som
gladde sig. Hänförelsen delades af hela
Wienerpres-sen. En dylik seger väcker hänförelse hos hela folket,
väcker känslor af stolthet. När hvar och en hör, att
alla andra glädja sig — hvilket ju är i hög grad
glädjande — så gläder sig i själfva verket hvarje individ.
Fredrik skulle hafva kallat det »fårahjordskänsla
eller någonting dylikt.

En annan politisk tilldragelse af vikt under dessa
dagar var den, att Österrike anslöt sig till
Genévekon-ventionen.

»Nå... nu är du väl belåten?» sporde min far,
sedan han uppläst telegramafdelningen i tidningen, där
saken omförmäldes. »Inser du nu, att kriget, som du
alltid behagar kalla ett barbari, blir mer och mer
humant, i den mån civilisationen skrider framåt? Äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:18 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnen/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free