Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
356
med dig om politik och krig i stället för att yttra ord
af kärlek.»
»Ack... vi tala om allt, och allt hvad han säger,
det klingar i mina öron såsom musik... Du kan
väl icke förundra dig öfver, att han deltagit i detta
krig, att han blottat sitt svärd i konungens och
fäderneslandets t j änst.»
»Och öfver att hafva såsom välfånget krigsbyte
röfvat till sig en så förälskad liten fästmö som du...»
ifyllde jag.
Min far tyckte rätt godt om sin blifvande svärson
och — hvem kunde väl annat än tycka om en i grund
och botten så präktig gosse! Men min fars sympatier
skänktes honom endast under vissa förbehåll.
»Som soldat och som människa värderar jag dig
mycket högt, men käre Reuss», yttrade han, »men i
egenskap af preussisk officer kan jag naturligtvis inte
alls tåla eller fördraga dig, och jag förbehåller mig
att... trots alla familjeband... få fritt både tänka
och uttala mina önskningar om ett kommande krig,
under hvilket Österrike får gifva Preussen riklig
betalning för den skymf, det nu genom tillfälligheternas
makt tillfogat oss. Detta hindrar dock icke, att jag...
fastän beredvillig att när som helst öfvertaga ett
kommando för att besegra Wilhelm I och få det nöjet
att slå ihjäl eder arrogante Bismarck.. , detta allt,
säger jag, hindrar icke, att jag uppskattar den
preussiska arméens militära förtjänster och den skicklighet,
ja, det strategiska snille, hvarmed de anföra den. Ja,
jag skulle finna det helt naturligt och bra, om ni
preussare ville i nästa krig storma vår hufvudstad och
om de eller du läte antända det hus, i hvilket din
svärfar har sin bostad... i all korthet sagdt.
»Kort sagdt», afbröt jag en gång en dylik svada,
»kort sagdt — motsägelserna här i världen uppsluka
hvarandra liksom infusionsdjuren i en förskämd
vattendroppe ,.. Att hata det hela (ett helt land), men
älska dess delar (de där bosatta individerna), att hysa
vissa tankar såsom människa och andra tankar såsom
medborgare i en stat... förlåt mig, min far, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
