Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3Si
älska dina fiender» och hans ord »den, som griper till
svärd, han skall förgås genom svärd» stå i uppenbar
kontradiktorisk motsats mot soldatens plikt och
skyldighet att skada sina fiender till lif och lem...»
»Ja, visst! Och denna ovisshet är olöslig.
Dessutom hafva vi ju Guds uttryckliga befallning »du skall
icke dräpa». Ty så lyder ju det femte budet, herr
konsistorialråd ?»
»Nåja, om man dömer endast efter ytan, så
uppstår visserligen här en svårighet, men så snart man
tränger ner på djupet, försvinna tviflen såsom
dimmorna om morgonen skingras af den uppåtstigande
solen. Och hvad nu särskildt beträffar det femte
budet, så är dess ordalydelse i våra katekeser alldeles
befängd. Men i den engelska bibelöfversättningen är det
fullkomligt riktigt återgifvet genom orden: »du skall
icke mörda», d. v. s. du skall icke försåtligt
öfverfall någon och beröfva honom hans lif. Men då
man till själf förs var utsläcker ett människolif s
lampa... det är icke något mord, och hvad är väl
kriget annat än ett själfförsvar i stort7* Vi kunna, vi
böra, vi måste ju försvara oss mot våra fiender,
men på samma gång skola vi ju, enligt vår kärleksrike
frälsares befallning, älska våra fiender... men vill
icke detta hans bud säga detsamma som att vi icke
få skydda oss mot uppenbara oförrätter och
våldsgärningar?»
»Vår frälsare har påbjudit: »om någon slår dig på
det ena kindbenet, så vänd genast det andra till!»
»Ja, ja... och det är ett välsignadt godt ord...»
»Låt vara! Men däraf skulle ju följa, att icke ens
försvarskrig voro tillåtna samt att man aldrig har rätt
ens börja göra ett enda gevär i ordning eller slipa
en enda sabel, förrän fienden redan står midt inne
i hjärtat af landet... Ville nu fienden utgå från
samma grundsats skulle ju aldrig någonsin ett krig
kunna bryta ut. När det senaste kriget började, var
det icke vår, utan Eder armé, som först öfverskred
gränsen, herr konsistorieråd, herr domkapitelsleda^
mot, herr...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
