Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Talavids härbärge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gudmunds målarestuga och fägnats af hans målningar
och pratat med honom om ditt och datt och ritat granna
hus och borgar och fästen efter mästers anvisning. Sällan
kom Lars in i målarestugan, och när han lämnat henne,
var mäster Gudmund vanligen ledsen. Det vet Arvid
bättre än jag. Margit och Arvid ha varit likasom mästers
tröst. Då jag flög på er, herr Arvid, inne i dagligstugan
med mitt prat, hade jag litet öl i hufvudet - det har
jag ännu - och glömde, huru fort en pojke blir
yngling. Ena dagen kan man kalla en sådan »slyngel»;
nästa dag kan man få stå med hatten i hand och kalla
honom »herre». Detta är icke bra.
- Hur så?
- Jag menar, att den hastiga öfvergången synes
mig icke väl anordnad af vår Herre. Jag säger det
fåvitsko naturligtvis; tv Herrens vishet är outgrundlig,
och vi äro nöt. Jag säger, att en tolf års pojke i all
sin oerfarenhet och dumdristighet stundom är en visare
människa än den adertonårige ynglingen. 1 hvarje fall
är den förre sällan en narr, men den senare är det ofta.
Och en narr är en narr, äfven om han, som herr Arvid,
här röd tröja med guldstickerier.
- Det var skarpa Ord.
-Men det var icke ovett. Det var eftertänkligt.
Arvid tog gesällens ord mer än godlynt. Han tyckte,
att smeden träffat spikhufvudet. Han hade ofta sagt sig
själf: du har blifvit en narr, men det går väl bort med
åren.
Det var emellertid icke härom Arvid ville tala.
-Hvart ämnar du ställa kosan denna gång, Fabbe?
- Det vet jag icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
