- Project Runeberg -  Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden) /
140

(1912) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ringklockan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifver, på ett sätt som afstack från hans invanda teknik.
Han afmålade sin egen atelier, sedd än från det ena
hörnet, än från det andra, än i förmiddagssol, än i mulen
belysning, och han ställde skärmar än här, än där, så att
de åstadkommo skuggor, halfdagrar och underliga
ljusverkningar. Midt inne i dessa ställde han vanligen ett
krucifix. Och han målade än med klickar, som syntes
vårdslöst kastade på pergamentet, än med breda
penseldrag. Arvid Nilsson tyckte ibland, att det ej var annat
än kludderi; dess emellan förvånade honom den verkan
kludderiet åstadkom. Hans uppförande mot mäster hade
på senaste tiden fått en smak af ömhet i vördnaden.
Han visste hvad mäster hade att bära, och Margit med
honom, och han grubblade förgäfves öfver någon utväg
att frälsa dem undan betrycket.
- Far, sade Margit, Lars har förbjudit mig att
berätta sagor för Gunnar. Han har förbjudit mig att
berätta för honom om Engelbrekt, emedan Engelbrekt var
katolik, och om slaget vid Brunkeberg Han har
förbjudit oss att läsa i Peder Månssons bok[1] , som du
gifvit mig, och som jag tycker så mycket om. Han säger,
att den är fördärflig för våra själar. Och när boken
likväl låg framme, då han kom upp i förmiddags i salen,
ryckte han mig i håret och slog Gunnar en örfil. Sedan
gaf han Gunnar att lära sig utantill dethär (Margit visade
honom ett blad, som magister Lars fullskrifvit), och när
Gunnar stapplade i lexan fick han ett käpprapp...
Arvid tog bladet, för att se hvad det var:
Symbotum Athanasianum. Quicunque vult salvus esse etc.


[1] Förmodligen hans s. k. »Barnabok».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vapnsmed/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free