- Project Runeberg -  Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden) /
156

(1912) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sista kvällpatrullen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade på senare tider gjorts mekaniskt. Mor hade låtit
förstå, att den var onödig; Lars hade förklarat, att den
var opraktisk och barnslig, om icke värre, och hade
affordrat Margit redogörelse för hvad hon och far hade att
säga hvarandra under dessa färder.
Mäster tände lyktan, och de gingo tigande genom
den långa räckan af byggnader upp- och nedför trappor
och stegar, i halfdunkla eller kolmörka kamrar, vindar,
loft och hvalf och genom svalgångar, ned i hvilka ingen
vänlig stjärna nu lyste. Gudmund gick tyngre än förr
och likväl fortare. Någon gång lyfte han af gammal
vana lyktan mot takbjälkarne eller lät hennes sken spela
in i en svåråtkomlig vrå. Förr gjorde han detta för att
njuta af ljusskenets lek med skuggorna och se med
inbillningens ögon gestalter af vänliga hustomtar skymta
fram och gömma sig igen i sparrverk och vinklar. Nu
såg han intet af detta. Luftdraget från Vättern, när det
trängde in genom gluggar och springor, kändes
hjärtkylande och ledsagades af djupt nedstämmande suckar och
kvidanden. Först på sjöbodvinden stannade mäster. Han
satte sig på en golfbjälke och lutade pannan i händerna.
Margit hade sedan gårdagen burit på en nyhet, som
hon borde meddela sin fader, för att han i tid måtte
hindra den påtänkta åtgärden. Men lämpligt tillfälle att
göra det hade hon icke funnit, och stunden var allra
minst lämplig nu. Lars hade i hennes närvaro tröstat
sin moder med att den hedniska eldstugan, hvarifrån
både han och hon emellanåt hört besynnerliga ljud, inom
kort skulle rifvas. Han ämnade icke vidare orda med
far om den saken; ty han hade rätt därtill inför Gud,
men saknade han laglig rätt, kunde ju far stämma honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vapnsmed/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free