- Project Runeberg -  Vapensmeden (Hägringar från reformationstiden) /
176

(1912) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mäster Gudmunds färd till Slatteborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kvällen tonar rödhakens vemodigt vackra kvitter ur furuskuggorna,
nattskärran spinner, och - där lyser från
en hydda. Fabbe vet, att ljuset bjuder välkommen. Där
är det andra natthärbärget.

Den tredje dagsresan var ansträngande. Upp och
ned för sandåsar eller klippor, ofta kantade med stenblock,
vräkta så som om jättar roat sig med att stapla
dem till grottor och irrgångar. Slattehästen kände sin
väg i dessa och i nyponsnåren; han och hans kamrater
satte hofvarne säkert på de fuktiga och halkiga branterna,
som strimvis lyste glasblanka i solskenet, och han
visste stigen, äfven när den var försvunnen i barrströ
ljung, lingon- och blåbärsris. Dälderna genomfiötos af
bäckar och åar. Slattehästen kände vadställena. Somliga
dalsänkaingar voro från klippvägg till klippvägg träsk
med förrädiskt gungfly. Här gick han med sänkt hufvud
trefvande framför sig; kamraterna satte hofvarne i hans
spår. Ljungpiparen klagade från mossarne, gråhvita dimmor
drefvo trögt öfver kärren. Mot aftonen bar det uppför
långa skogslider, och när man hunnit högst på åsen,
låg, just i solnedgången, ett vidsträckt leende landskap
för deras fötter, begränsadt mot väster af en milslång sjö
med näs och holmar förtonande i ljusblått och solrök.

- Där är Slatteborg, sade Fabbe och pekade på
en med landbacken genom en bro förenad holme, öfver
hvars vallar några tak skymtade, och denna trakt är den
allra egentligaste Slattebygden. För tjugofem år sedan
var här vildmark, har jag hört sägas. Här fanns då en
enda gård, Skyttetorpet kallad, och den förfallen. Men
se nu! Här bor så mycket folk som i ett helt härad.

Gårdar i små löfdungar lågo strödda öfver slätten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:21:10 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vapnsmed/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free