Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
kens sagor, dels av de civiliserades skrock, sägner och
folktro. De utgå ifrån att mänsklighetens olika folk i stort
sett genornlupit samma lägre utvecklingsskeden och att
således t. ex. germanen en gång stått på i det hela samma
ståndpunkt som Söderhavets vilde. De föreställningar
och bruk som uttrycka barbarens primitiva uppfattning
av tillvaron finnas till en del ännu kvar hos de civiliserade
falken, i folktro, skrock o. d. Det är ur detta naiva och
primitiva uppfattningssätt som mytologien först vuxit
fram. Denna primitiva uppfattning är överallt och i alla
tider lika, och på grund därav måste den därur utvecklade
sagan överallt bliva väsentligen lika. Därför kunna
rnao-ris om sin gud berätta ungefär samma myt som grekerna
berättade om Kronos, och Prometevssagan kan
förekomma icke blott i Hellas utan ock på Nya Zeeland och hos
Nordamerikas indianer. Och det som gäller om myten
gäller också om den rena folksagan. Alla dess
föreställningar om troll, om människoslukande vargar, om
förvandlingar och dylikt vila på denna primitiva folktro,
och därför äro dessa föreställningar överallt väsentligen
desamma. Det är t. ex. bevisat att sagan om den lilla
Rödluvan i växlande former finnes ej blott hos tyskar,
danskar, engelsmän, fransmän utan ock hos maoris,’hos
Nordamerikas indianer, hos karenerna i Indien m. fi.
Sagan om Vilhelm Tell, som skjuter äpplet från sin sons
huvud, förekommer även hos perserna.
Denna teori har redan haft och kommer att få stor
betydelse särskilt för mytologien, men även för
sagoforskningen. Längre än till sagans element kommer den dock
ej. Den kan visserligen uppvisa, att enskilda motiv äro
väsentligen identiska hos olika folk, men själva den
utförda detaljrika sagan förklaras ej av denna teori. Den
antropologiska skolan har rätt i att likheten i olika folks
3—163330. Linder, Våra barns fria läsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
