- Project Runeberg -  Våra barns fria läsning /
37

(1916) [MARC] Author: Gurli Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sagor, fabler, legender och sägner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

peiska litteraturen, frånsett då spåren inom den grekiska,
är i de s. k. bretonska romanerna (»lays bretons»).
Dessa fornfranska riddardikter ha fått sitt namn därav, att
däri förekomma vissa bretonska hjäUar och sagomotiv,
t. ex. Kung Artur och riddarna av runda bordet.
Galfreds av Monmouth (d. 1154) berättelse om denne
wales-iske sagokung översattes till franska. Sagorna
kommo på modet, och skalderna började välja keltiska ämnen
till sina dikter. Sin typiska karaktär ha de bretonska
romanerna fått av bretagnarna, som å ena sidan stodo i
förbindelse med sina stamförvanter i England och å den
andra med de kringboende fransmännen. Den
bretonska romanen uppkom under inflytande av det stegrade
antikstudiet och den provensalska kärlekslyriken, och den
inleder blomstringstiden i den fornfranska vitterhetens
historia. Den äldsta av dessa romaner är Tristan. Den
viktigaste samling som finnes av dylika »lays» är av
Marie de France, en anglonormandisk dam, som vistades vid
det engelska hovet någon tid under senare delen av 11
ootalet. I hennes och andra layförfattares dikter återfinna
vi motiven till en mängd av de fesagor som sedermera
gjort sin färd genom Europa, t. ex. Lycksalighetens ö,
Fågel blå. Dessa bretonska dikter utövade inflytande i
alla kulturländer. I Tyskland t. ex. på Wolfram von
Eschenbachs Parcifal och indirekt även på de nationella
hjältedikterna, såsom Niebelungenlied; uti Italien på
Dante och hans samtida. De medeltida sagoidealen
behandlades ironiskt av Ariosto och Rabelais och parodiskt
av Cervantes i hans Don Quixote. Men med
romantiken uppdyka dessa gamla sagor ånyo. Wieland, Walter
Scott, de la Mötte Fouqué och hos oss bl. a. Atterbom och
Almquist begagna sig av de gamla bretonska
sagomotiven. Wagner slutligen använder dem för sina operor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:50:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varabarn/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free