Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolan och den fria läsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
dolitteratur, och det hela blev naturligtvis en summa av
dålighet. »All denna slätstrukna litteratur», slutade
fröken Gagner, »har fyllt hennes eftermiddagar, hindrat
henne att deltaga i hemsysslorna, trängt tillbaka
intresset för lek och sport samt främst av allt gjort henne
oförmögen att läsa verklig litteratur. Men det är ju inte
sådana resultat man åsyftat med understöd till bibliotek
av stat och kommun.» — Och när, som t. ex. i Stockholm,
den uppväxande ungdomen har tillfälle att låna böcker
från fem, sex bibliotek och från dem alla tar blott
förströelselektyr, och denna ur den för densamma speciellt
tillverkade, då blir den så beprisade lättillgängligheten en
stor kulturfara. »Det för sin förströelse läsande barnet
är en produkt av överkultur eller barbari i kulturen.»
(Wolgast.) Hur mycket som här kan åstadkommas
genom en klok biblioteksskötsel visa siffrorna från
Stockholms barn- och ungdomsbibliotek
1912: 77,2 % nöjeslitteratur, 22,8 % kunskapsgivande litteratur
1913:67-3’^ » 32,7^ » »
1914:61,3?* » 38,7^ » s
T9T5: S9i4 s 40,6 % » »
Jämförda med motsvarande siffror från exempelvis
våra församlingsbibliotek äro dessa siffror för
facklitteraturens begagnande synnerligen vackra.
Visserligen bidrager till deras höjd att i barnbiblioteket ofta
hämtas material vid uppsatsskrivning, men i alla fall
torde de ej kunna förklaras annorlunda än att intresset för
kunskapsgivande läsning väsentligt stigit hos bibliotekets
publik, och att orsaken härtill måste ligga inom
biblioteket är väl tämligen säkert. Vilken stor uppgift detta
bibliotek fyller visa för övrigt besöks- och
hemlånssiff-rorna, vilka för 1915 voro 49,844 och 32,335.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
