Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - I. Lifvets fordringar på det dagliga brödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
k. f. ä.
Trappist ...................................469 011 068
Prestenka...................................226 049 080
Läkare i München............................362 089 172
Borgerligt stadshem i Sverige ..............300 070 100
Voit’s normalkost för kroppsarbetare........500 050 118
Författarens familj.........................400 050 050
För att underlätta granskningen af denna tabell skola
vi något omgestalta densamma. Då vi nämligen veta att
de kol- och qväfveföreningar, som med näringen tillföras
vår kropp, i densamma förbrinna, är det af vigt att
bestämma de olika brännmaterialens relativa värde. Detta
kan ske genom uppmätning af den värmemängd som
frigöres vid ämnets förbränning och hvilken värmemängd
alltid är densamma för vigtsenheten af samma ämne.
Vi veta t. ex. så af erfarenheten att de olika bränsleslag,
med hvilka vi värma våra bostäder, hafva en helt olika
effektivitet, att björkved är vida mera intensivt värmande
än granved o. s. v. Så som med veden förhåller det
sig äfven med det bränsle vi tillföra vår kropp.
Förbränna vi nämligen 1 gr. kolhydrater, så frigöres vid
förbränningen cirka 4000 värmeenheter, medan deremot vid
förbränning af samma qvantitet fett cirka 9000 v. enh.
blifva frigjorda.
Med stöd af denna iakttagelse skola vi i det följande
i rundt tal räkna 1 del fett i näringsvärde lika med 2
delar kolhydrater d. v. s. vi anse fettets näringsvärde
dubbelt mot kolhydratets. Bådadera äro som vi minnas
kolföreningar och om vi, med iakttagande af den nyss
angifna proportionen, förvandla de qvantiteter fett som
finnas angifna i vår tabell till kolhydrater, erhålla vi de
siffror, som återfinnas i första kolumnen af nedanstående
tabell. Den tredje kolumnen utvisar förhållandet mellan
ägghvita och kolföreningar, den fjerde den intagna födans
sannolika vigt. Den femte slutligen summan af de
näringsvärdeenheter, som finnas i de olika kostsatserna.
Dessa närings värdeenheter äro helt enkelt detsamma som
summan af ägghvita och kolföreningar i näringen.
(Ägghvitan utvecklar nämligen vid sin förbränning i kroppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
