Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - II. Näringsmedel och näringsvärde - Fullständiga näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÄRINGSMEDEL OCH NÄRINGSVÄRDE.
21
Nu är det ju sjelfklart att ett. näringsmedels
näringsvärde icke kan vara detsamma som dess inköpspris, utan
att näringsvärdet måste bero på den qvantitet af
egentliga näringsämnen, som i näringsmedlet förefinnas. Om
jag sålunda köper tvenne fullständiga näringsmedel till
samma pris pr kilogram, så är naturligen det mest värdt,
i hvilket finnes det minsta vattnet och följaktligen de
mesta näringsämnena. För att erhålla en riktig
föreställning om de fullständiga näringsmedlens olika näringsvärde
kunna vi derföre helt enkelt gå så till väga att vi uträkna
huru stor kostnaden blifver för hvarje sådant
näringsmedel särskildt, under antagande, att vi uteslutande
dermed fylla vårt behof af kolföreningar, hvilka vi
ju ofvan sett utgöra huvudbeståndsdelen i vår näring.
En sådan beräkning hafva vi för de olika fullständiga
näringsmedlen, som stå oss till buds, företagit, och dess
resultat finnas förtecknade i afdelningen A af tabell 1.
Kolumnerna 1, 2, 3, 4 angifva den procentiska
sammansättningen af hvarje näringsmedel; kol. 5 dess kostnad
per kilogram; kol. 6 summan af kolföreningar, som deri
innehållas (1 del fett beräknad lika med 2 delar
kolhydrat); kol. 7 förhållandet mellan ägghvita och
kolföreningar; kol. 8 vigten af den qvantitet näringsmedel, hvaruti
500 gr. kolföreningar äro till finnandes; kol. 9 kostnaden
för denna vigt, d. v. s. det tal som bestämmer billigheten
hos näringsmedlet; kol. 10, 11, 12 angifva slutligen de
olika qvantiteter af olika näringsämnen (kolhydrat, fett,
ägghvita), som äro tillfinnandes i de i kol. 8 angifna
vig-terna. Sammanställningen är såsom sålunda synes gjord
med utgångspunkt från den kostsats: 500 gr.
kolföreningar och 50 gr. ägghvita, som vi i sammanställningen sid.
14 angifvit för »författarens familj», och se vi af kol. 12
att vi för samtliga näringsmedlen, med undantag af ris,
få anteckna öfverskott af ägghvita i näringen; t. o. m.
för vissa, nämligen skidfrukterna (ärter och bönor), ett
högst betydande dylikt öfverskott. För jemförelses skull
finnas i kol. 13, 14, 15 förtecknade de qvantiteter
näringsämnen, som erhållas ur samma näringsmedel, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
