- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
23

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - II. Näringsmedel och näringsvärde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÄRINGSMEDEL OCH NÄRINGSVÄRDE. 23

gande af dennas lämplighet (hvarom vi dock redan på
grund af sammanställningen af sifferuppgifter å sid. 14
måste hysa tvifvelsmål), så komma vi till det resultat, att
såsom medelvärde för födoämnen, beredda af säd, mjöl
och gryn en brist af 43 gr. fett och 36 gr. ägghvita
uppstår, när vi med endast fullständiga näringsmedel söka
utfylla den Voit’ska kostsatsen. Då vi nu, enligt tabellen
kol. 2, 3, se att 4 gr. fett och 3 gr. ägghvita innehållas
i 100 gr. mjölk, d. v. s. 40 gr. respektive 30 gr. i 1,000
gr. = 1 liter mjölk, så kunna vi alltså säga, att i
allmänhet taladt deri Voifska normalkosten låter framställa
sig enligt vår tabell med tillskott af 1 liter söt mjölk
pr dag; alltså — utan kött.

Granska vi åter mera specielt den Voifska
normalkostens förhållande till de fullständiga näringsmedlen, så se
vi, om vi söka utfylla kostsatsen med enbart hafre att
ingen brist uppstår, medan vi deremot vid användningen
af enbart potatis anteckna en brist af 50 gr. fett och 70
gr. ägghvita. Under förutsättning att en sådan norm
för den kroppsarbetande mannens näring vore den
riktiga, vore derföre potatisen att anse som ett mindre
fördelaktigt näringsmedel. Skidfrukter (ärter och bönor),
lemna en medelbrist af 269 gr. kolhydrater och 41 gr.
fett om ägghvitebehofvet (120 gr.) med dem täckes.
Fasthåller man den åsigten att alla dessa brister
ovilkorligen måste fyllas om kroppen skall kunna
erhålla tillräcklig näring, hvilket vi längre ned skola visa
vara en oriktig förutsättning och som sådan äfven
en otillåtlig, då blifver i och med detsamma det verkliga
näringsvärdet af de fullständiga näringsämnena ett annat
än det i tabellen angifna. Ty skall jag, såsom tillskott
till födan, särskildt köpa fett och ägghvita, så är ju
naturligen det fullständiga näringsämne det billigaste, som
kräfver det minsta tillskottet. Detta är, som vi se af
vår tabell, fallet med hafren. För detta näringsämnes
vidkommande är nämligen bristen å fett och ägghvita så
ringa, att dess betäckande ej ens kan ifrågasättas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free