- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
31

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen - Organägghvita - Blodägghvita (cirkulerande ägghvita) - Blodet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄGGHVITANS BETYDELSE VID NÄRINGEN.

31

sig deras större tyngd. Och alldeles så som med benen
förhåller det sig med muskelköttet. När vi veta att vi
genom öfning af en muskel kunna få den att upptaga 80
procent mera blod än när muskeln är i hvila, kunna vi
lätteligen göra oss ett begrepp om hvad det är som
gifver den fasthet, styrka och tyngd. Det är den ökade
blodmassan (ty denna är vida tyngre än fett) och de
salter som i densamma finnas uppslammade och som
muskeln tillgodogör sig för sin näring. Blodets
ägghviteämnen spela dervid en mycket underordnad rol.

Vi känna således nu vilkoren för att ett högt
organ-ägghvitebestånd skall hållas vid makt, och detta är ju
alltid önskligt.

Litet mera invecklad ställer sig frågan om den
cirkulerande ägghvitan, eller som vi kallat den:
blodägghvitan och blodägghvitebeständet. Att höja detta erbjuder,
som vi längre fram skola se, ej minsta svårighet. Vi
behöfva derföre endast förse oss med starkt
ägghvite-haltig näring, och omvändt: om vi vilja minska
blod-ägghvitebeståndet behöfva vi endast minska ägghvitehalten
i vår föda.

Innan vi emellertid öfvergå till att närmare betrakta
blodägghvitebeständet i organismen, måste vi närmare
fastställa hvad blod är.

Menniskans blod består af en färglös vätska i
hvilken de s. k. blodkropparne simma. Vätskan
innehåller i upplöst form ägghvita, drufsocker, fett, salter
(kali, natron, kalk, magnesia, jern, mangan, klor,
kisel-jord) och kolsyra. Blodkropparne åter äro af tvenne slag:
röda och hvita, af hvilka senare endast en ringa
myckenhet i blodet finnes. På 2,000 röda blodkroppar komma
nämligen endast 5 hvita. De röda blodkropparne bestå
af ägghvita, fett, salter, vatten och syre samt ett
jern-haltigt färgämne (hematin eller hämoglobin); de hvita
blodkropparne, härstamma från näringskanalen och utgöra
i sjelfva verket endast näringssafter, som så småningom
omvandlas i röda blodkroppar. De äro de röda
blodkropparnes reserv och för vår betraktelse af mindre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free