- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
33

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen - Qväfvejemvigt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÄGGHVITANS BETYDELSE VID NÄRINGEN.

33

råkat köra in med hela bevisningsmaterialet, och man
gör detta i stället för att helt beskedligt söka en annan
bevisningsmetod.

Innan vi närmare redogöra för dessa försök, för att af
dem draga våra slutsatser, måste vi förutskicka en antydan
om, huruledes man, på experimentel väg, kan bestämma
organismens tillgodogörande af den ägghvita (qväfve), som
med födan honom tillföres. Detta grundar sig på det
obestridliga sakförhållandet, att den ojemförligt största
delen af det qväfve som lemnar kroppen bortgår med
urinen. Om jag derföre vet, att jag dagligen med födan
tillför kroppen en viss qvantitet ägghvita (qväfve) och i
urinen, vid verkstäld undersökning, återfinner jemt samma
qvantitet qväfve, så vet jag att kroppen hvarken förlorat
något af sitt eget ägghviteförråd eller vunnit något
tillskott i detsamma. Han säges då vara i
qväfvejem-vigt. Är åter den med urinen afgångna qväfvemängden
större än den med födan kroppen tillförda, måste
sjelf-fallet kroppen hafva tillsläppt något af sitt förut
inne-hafda ägghviteförråd. Och om slutligen qväfvemängden i
urinen är mindre än i den tillförda födan, måste
naturligen en del af näringens ägghvita hafva qvarstannat i
kroppen. När det senare fallet inträffar, säga fysiologerna
att köttaflagring i kroppen egt rum. Att detta icke får
tagas i den bemärkelsen att det är kroppens organ
ägg-hvitebestånd som ökats, inse vi redan af vårt förut förda
resonnement. Men hvart tager då den qvarstannade
ägghvitan vägen? Jo, den ökar blodvätskans halt af
ägghvita, d. v. s. hvad vi ofvan benämt
blodägg-hvitebeståndet. Att detta kan vexla inom ganska vida
gränser skola vi nedan se.

Sedan vi förutskickat dessa allmänna betraktelser,
skola vi nu öfvergå till att bevisa, att aflagring, eller
sönderfall, aforganägghvita, i en utväxt kropp, icke i
nämnvärd grad kan ega rum. Beviset härför hafva vi ingen
svårighet att föra, ty det rikligaste materiel af fakta står
oss för ändamålet till buds. Yi använda nämligen helt
enkelt härför de rön, näringsfysiologerna under årtiondens

Justus, Våra födoämnen. g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free