- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
36

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen - Lyxkonsumtion - Luftens qväfvehalt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36

VÅRT DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.

vidlag rum, som när vi förtära mera kolhydrater och fett
än vi förmå förarbeta. Öfverskottet bortgår helt enkelt
med tarmuttömningarna. Så bortgår det obrukbara
öfverskottet af den ägghvita, vi med näringen tillföra blodet,
med urinen. Och ju mera ägghvita vi tillföra, desto
mera sådan går bort och desto mera öfveranstränga vi
derigenom våra ömtåliga afsöndringsorgan: njurarne.

Vi måste derföre stämpla ett sådant slöseri med
ägghvita i näringen såsom en i högsta grad oförnuftig
lyxkonsumtion.

Af vårt diagram här ofvan kunna vi se, att en
sådan lyxkonsumtion af ägghvitehaltiga näringsmedel egt
rum vid den utfodring, som föregick såväl det första
som det andra försöket, äfvensom att samtliga försöken
efter femte dagen visa en nära nog konstant
qväfveutsön-dring. Nu blifver frågan: kan denna härröra från
blod-ägghvitan? Svaret måste blifva: nej! ty då skulle
qväfve-utsöndringen omöjligen kunna hålla sig konstant. Alltså
måste då organägghvita likvisst sönderfalla? Svaret blifver
återigen: nej.

Ty om vi tänka oss förhållandena sådana de gestalta
sig i organismen, när ej längre något öfverskott på
blod-ägghvita finnes till hands, ur hvilken kroppen kan vinna
det för urinämnets bildande erforderliga qväfvet, så skola
vi lätt finna att en annan qväfvekälla står oss till buds och
dertill en, som är outtömlig. Denna källa är luften,
hvilken, som vi veta, på 100 volymdelar innehåller 79 delar
qväfve och endast 21 delar syre. Med hvarje andedrag
tillföres vårt blod dessa gaser. På syret lägger blodet
genast och girigt beslag, men på qväfvet deremot
gen-sträfvigare — så länge lyxkonsumtionen af ägghvita
sörjer för, att öfverskott af qväfve finnes till hands för att
ingå den kemiska förening med slutprodukterna af
ämnesomsättningen, som vi benämna urinämne derför att det
innehålles i urinen. Men, försiggår ingen
lyxkonsumtion af ägghvita, då bildas urinämnet med tillhjelp af
i blodet befintlig qväfgas, och denna absorberas då i
ökad » yckenhet ur luften vid andningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:51:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varafodo/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free