Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN. 39
af 600 näringsvärdeenheter per dag icke kan anses
utgöra något mått på menniskans minimala näringsbehof.
Att emellertid Succi, som vid fastans början var en icke
fet, men fyllig och välformad man, med fasta lemmar, bör
kunna vid en sådan fettillgång lefva relativt godt under
fastan, kunna vi redan på förhand sluta oss till. Och så
var, såsom vi längre ned skola se, äfven händelsen.
Vi öfvergå nu till att skärskåda den för oss mera
intresse erbjudande qväfveutsöndringen. Dagarne innan
Succis fasta begynte, undersöktes urinens qväfvehalt. Den
utgjorde då 16,23 gr. Och då vi kunna antaga att hans
kropp derunder var i s. k. qväfvejemvigt, kunna vi deraf
sluta oss till, att den dagliga ägghvitehalten i hans näring
utgjorde cirka 100 gr. (noga taget finnes i 100 gr.
ägghvita 16,65 gr. qväfve) och att hans blodägglivitebestånd
inrättat sig derefter. När nu plötsligt ali tillförsel af
näring afbrytes och någon ägghvita alltså ej längre tillföres
kroppen, måste naturligen blodägghvitebeståndet minskas.
Så visade sig äfven vara fallet. Första dagen sjönk qväfve
-mängden i urinen till 13,8, sjette dagen var den 10,1,
tjugonde 4,3 8 5 och tjugunionde 4,0 8. Vi se sålunda, att
under fastans sista tiodagarsperiod qväfveutsöndringen
genom urinen höll sig nära nog konstant (alldeles som vid
försöken å hundar sid. 35) vid omkring 4 gr. qväfve,
motsvarande enligt vår nyss angifna beräkningsgrund i
rundt tal 25 gr. ägghvita.
Här erbjuder sig nu ett förträffligt tillfälle att
utvidga beviset för vårt påstående, att ägghvita ej i afsevärd
grad kan lösas ur kroppens väfnader.
De af dessa väfnader, som ligga närmast till hands
att angripas, äro naturligen de i blodvätskan
kringsimmande röda blodkropparne. Vi skola derföre att börja
med granska, huru blodkropparne förhöllo sig hos Succi
under hans fasta.
Vi hafva redan ofvan antydt, att de hvita
blodkropparne härstamma direkt ur kroppens näringsvätskor.
Följaktligen måste deras antal under hunger aftaga. Detta
visade sig äfven vara fallet, ty från 14,536 under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
