- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
41

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN. 41

med blodvätskans ägghvitehalt. Denna ställer sig alltid
i närmaste öfverensstämmelse med näringens
ägghvitehalt. Om vi nämligen exempelvis dagligen förtära 100
gr. ägghvita, så skola vi fmna att i regeln jemt dessa
100 gr. ägghvita äfven sönderfalla och med urinen
bortgå. Öka vi ransonen till 200 gr. dagligen, så skola
vi finna att organismen efter en kortare tids förlopp
inrättar sig till förstöring af just jemt 200 gr. ägghvita.
Minska vi åter plötsligt ransonen från 200 gr. ägghvita
till 50 gr., så skola vi finna, att vi, trots den minskade
tillförseln, ännu en tid bortåt, sönderdela en qvantitet
som icke så mycket understiger 200 gr. dagligen men
att denna qvantitet oafbrutet minskas, ända till dess
vi inrättat oss för att sönderdela just jemt de 50 gr. vi
nu dagligen förtära. Det senare förhållandet, eller att,
trots den plötsliga dietvexlingen, ägghvitesönderdelningen
icke plötsligen, utan gradvis, förändras från 200 gr. till
50 gr. ådagalägger ju klarligen att hela kroppens
blod-och saftmassa måste, så att säga, vara genomdränkt med
en viss ägghvitemängd, motsvarande den med födan
dagligen förtärda, innan jemnvigt mellan tillförsel och
sönderdelning inställer sig. Med andra ord: mot en viss
ägghvitehalt i den dagliga näringen svarar ett
visst blodägghvitebestånd, som vexlar i och med
vexlingarna i födans ägghvitehalt. Häruti ligger
begränsningen för organismens förmåga att nyttigt använda
de med födan tillförda ägghvitehaltiga beståndsdelarne.
Ty organismen utstöter hvarje spår af ägghvita
som tillföres densamma, sedan
blodägghvitebe-ståndet en gång anpassat sig till näringens
ägghvitehalt. Men sjelfva blodägghvitebeståndet, det
kan ej organismen reglera, det måste regleras
utifrån genom en lämplig ägghvitehalt i näringen.
Dervid hafva vi i vår hand precis samma
sjelfbestämmelse-rätt som när vi bereda oss ett glas sockervatten. Göra
vi detta för sött ingifver det oss äckel och motvilja;
hålla vi blodägghvitebeståndet för högt, genom att förtära
allt för ägghviterik näring, så ingifver detta oss visserligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free