Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN.
47
A.: 22 gr. ägghvita = 3.6 6 gr. qväfve pr dag.
B.: 23 » » = 3.8 8 » » »
I urinen återfunnos följande qväfvemängder:
för A. för B.
l:sta dagen 11.68 gr. 6.6 gr,
2:dra » 5.6 » 5.6 »
3:dje » 5.54 » 3.9 »
4:de ^ 4.2 3.4 »
5:te » 4.06 » 3.8 »
6: te » 3.5 » 3.1 »
7:de » 3.4 » 2.9 »
8:de » 3.12 2> 2.5 »
Dessa försök lemna en synnerligen intressant och
vacker bekräftelse af de sanningar vi ofvan framstält. Ty
de visa klarligen att blodägghvitebeståndet vid försökets
början var ett vida högre hos A. än hos B., men att
det snart hos båda anpassade sig till den nya
näringsnormen. Hos A. inträdde den sjette dagen qväfvejemvigt,
hos B. redan den femte. Men derefter se vi, det efter
vanlig fysiologisk doktrin, märkvärdiga förhållandet inträda,
att utsöndringen af qväfve genom urinen är mindre än
tillförseln af qväfve i näringen, trots det att denna redan
i och för sig är så ringa som 22 gr. ägghvita dagligen
(man jemföre dermed Voit’s fordran på 118 gr. ägghvita
om dagen). Ägghviteaflagring (höjdt blodägghvitebestånd)
i kroppen har alltså, redan vid denna låga ägghvitehalt i
näringen, kommit till stånd, hvilket ovederläggligt bevisar
att 22 gr. ägghvita i näringen pr dag åtminstone icke är
för litet. Försökspersonerna voro fullt friska och dertill
unga, resp. 20 och 28 år.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
