- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
48

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - III. Ägghvitans betydelse vid näringen - Kroppens ägghvitebehof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.

fråga af den vetenskapliga forskningens målsmän blifvit
införd i ett alldeles oriktigt hjulspår.

Vi hafva under vår bevisföring sökt framhålla de
synpunkter, som måste vara bestämmande för en rätt
uppfattning i ämnet. Vi skola nu till sist sammanställa
de resultat, till hvilka vi kommit.

Vi hafva särskiljt på ett organägghvitebestånd och
ett blodägghvitebestånd, och vi hafva funnit, att det förra
i regeln är konstant, men att det senare vexlar med
lätthet och inom ganska vidsträckta gränser. Vi hafva
vidare sett, att i det närmaste ali ägghvita, som tillföres
kroppen, sedan denna erhållit ett visst blodägghvitebestånd,
åter utsöndras med urinen. Och då vi vidare veta, att
fett och kolhydrater icke sålunda onyttigt utsöndras, utan
att vid öfverskott af sådana i näringen fettaflagring i
kroppen eger rum, så måste vi redan häraf sluta, att det icke
kan vara naturens afsigt med vårt kroppsmaskineri, att vi
skola belasta detsamma med massor af ägghviteämnen.
Ännu tydligare blifver oss detta när vi betänka på
hvilken väg ägghvitan afskiljes ur vår kropp eller genom
njurarne. För hvarje onödigt pius af ägghvita betunga vi
dessa ömtåliga organ med ett onödigt pius af arbete,
och öfveransträngning blifver deraf följden. Och om vi
slutligen betänka, att vi aldrig behöfva befara den minsta
olägenhet af en alltför ringa ägghvitehalt i näringen, men
deremot hafva allt att frukta (vi återkomma längre ned
härtill) af en för hög ägghvitehalt i densamma, så hafva
vi alla skäl att formulera vårt slutpåstående, som följer:

Ju lägre ägghvitehalten i näringen hålles, desto
fördelaktigare för vår helsa.

Såsom lägsta bevisliga gräns kunna vi tills vidare
antaga 22 gr. ägghvita. Under kunna vi svårligen frestas
att gå. Men vi vilja högt och ljudligt varna, hvem det
vara månde, från att hysa den tron, att ett nedgående
under denna gräns vore liktydigt med sjelfmord. Detta
är så långt ifrån att vara förhållandet, att det t. o. m.
under vissa fall, såsom t. ex. vid akut sjukdom, kan vara
af största gagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free