- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
57

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - IV. Fettets betydelse vid näringen - Kroppsarbetare och icke kroppsarbetare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN.

57

det kända faktum, att nöden på den gröna ön
understundom är oerhördt stor och att det är under sådan tid af
nöd, som den irländska arbetaretypen skisserats på det
mindre gynsamma sätt, vi ofvan sett.

Dermed må emellertid nu förhålla sig huru som
helst. Så mycket är visst, att den irländska magens,
genom öfning allt ifrån barndomen vunna, förmåga att
utvidga sig, ej kan tagas till måttstock för en vanlig
menniskomages förmåga i sådant hänseende. För en
sådan måge måste alltid irländarens maximum vara osundt
och skadligt för lifsvilkoren. Men lika osund och lika
skadlig är äfven den motsatta ytterligheten, förtärandet
af en alltför koncentrerad, d. v. s. föga skrymmande föda.
Ty derigenom förlorar magsäcken helt och hållet sin
förmåga af utvidgning och sammandragning och dermed
blifver snart vägen banad för inträde af allvarsamma
sjukdomstillstånd. (Vi återkomma längre ned i
kapitlet »Ätandets konst» till detta vigtiga förhållande.) På
grund af egna långvariga iakttagelser uppställa vi, såsom
lämpligt mått för en mages kapacitet, en daglig ranson
af cirka 2 kilogram fasta födoämnen, gällande detta så
väl för den kroppsarbetande, som icke kroppsarbetande
mannen. Hos den förre kan deremot fetthalten i
näringen hållas högre, än hos den senare. Ty såsom vi hafva
sett, kan härigenom näringens qvalitativa värde högst
betydligt höjas. Men alla sådana näringsämnen, hvilka, likt
fettet, innehålla de närande beståndsdelarne i
koncentrerad form, äro, i öfvermätt begagnade, skadliga för
organismen, och derföre måste fettransonen bestämmas, icke
med hänsyn till den besparing i qvantitativ väg, som
härigenom kan vinnas å födoämnena, utan i stället till hvad
organismen tål vid. Kroppsarbetaren tål i detta hänseende
vida mer, än den icke kroppsarbetande, men om vi
granska vår å sid. 12 gjorda sammanställning, finna vi, att i
allmänhet de icke kroppsarbetande folkklasserna förete en
vida större relativ fettförbrukning än de
kroppsarbetande. Detta är ett högst ödesdigert misstag, ty just
genom den till volymen ringa, men starkt fetthaltiga födan,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free