Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - VI. Salternas betydelse vid näringen - »Förvällning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN.
67
stakade vägen och sjukdom och för tidig död blifver den
oundvikliga följden. Ty naturen är omutligt rättvis; mild
och tålig mot dem, som i ödmjukt sinne böja sitt hufvud
för dess lagar är hon lika obevekligt sträng mot dem,
som i blind sjelfklokhet söka sätta sig upp emot och
förändra dessa lagar. Och hennes vrede drabbar ej blott
förbrytaren sjelf utan äfven hans afkomlingar i tredje och
fjerde led, och derföre kan det hända att menniskoslägtet
till sist kommer att gå under i den ojemna striden.
Det gröfsta missgrepp, som kan läggas det moderna
köket till last, är tillredningen af grönsaker. Ty då dessa
innehålla de mesta närsalterna, måste det ju, enligt det
ofvan sagda, vara ett betänkligt felgrepp att först aflägsna
dessa ur näringen och sedan anrätta denna för bordet.
Och dock är detta just det moderna kökets tillvägagående
i berörda fall. Ty genom den s. k. »förvällningenD
förlora grönsakerna just jemnt dessa sina egentliga, högst
värdefulla, närande beståndsdelar. Man urskuldar sig med
att de vinna i smak, men kunna vi väl gilla en sådan
ursäkt? Svårligen! Och derföre anteckna vi som en
mycket vigtig kulinarisk reformfordran: att alla grönsaker
af hvad namn och beskaffenhet de vara må skola
kokas i sitt eget spad, utan förvaltning. leke en
droppa får bortslås om vi ej dermed vilja förspilla för
vår kropp oumbärliga ämnen.
Och huru försynda vi oss ej mot dessa enkla
sanningar, när vi äta färska grönsaker, äfven om vi ej bereda
dem genom kokning eller dylikt.
Låtom oss som exempel välja gurkan. Huru saftig
och skön ter sig ej en frisk gurka, när vi med knifven
skära den midt itu. Och huru uppfriskande, mild och
angenäm, är ej dess smak. Men när vi få den till lifs
på vårt bord, hvilken förändring har den ej då undergått.
Den naturliga saften är utpressad och bortslagen och de
torra, sega skifvorna, simma i en lake af ättika och salt.
Detta är barbari i st. för kök. Det är ej det franska
kökets eleganta och smakliga »salat au naturel» det är —
hvad vet jag? Uppfinnaren af denna kulinariska utsväf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
