Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - VII. »Ballastens» betydelse vid näringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.
Det skulle ju för oss ligga nära till hands, att sedan
vi en gång förvärfvat oss kännedom om vår födas
sammansättning, helt enkelt på kemisk väg bereda ett —
lifsmedelextrakt — hvaruti alla en tjenlig födas
beståndsdelar inginge i de behöriga proportionerna, men i hvilket
allt onödigt affall saknades. Yi skulle naturligen så i
ofantlig grad förenkla frågan om det dagliga brödet.
Följden af ett sådant tillvägagående skulle emellertid blifva
vår död. Ty vår organism är ej inrättad för
koncentrerade näringsmedel, de må nu heta hvad de vilja och
förekomma i hvad form som helst. Vi se detta bäst på fettet
och på sockret; beggedera koncentrerade näringsmedel och
derföre äfven beggedera endast till en viss grad
användbara i en förnuftsenlig hushållning. Vi inse äfven detta
omedvetet hvad magens andel i matsmältningsarbetet
beträffar, ty för dess vidkommande nöja vi oss i allmänhet
med att qvarblifva vid de naturliga näringsmedel, som stå
oss till buds — men, vi söka i så måtto »förbättra»
dem, att vi, genom att aflägsna allt »onödigt» affall, gerna
söka bespara tarmarne så mycket af det dem
tillkommande arbetet som möjligt. Att man lyckas bevisas bäst
deraf, att intet klagomål hos nutidens biffsteksätande stadsbo
är vanligare än öfver — förstoppning. Att man ej förstår
orsaken bevisas åter deraf att man söker genom skarpa
kryddor eller ännu värre genom laxermedel reta tarmen
till kraftigare verksamhet, i stället för att gifva honom
tillfälle till det för honom naturliga arbetet med
ballasten.
I alla våra vegetabiliska näringsmedel, sådana naturen
lemnar oss dem äro näringsämnena blandade med ballast
d. v. s. med osmältbar cellväf, så i säd, rotfrukter, ärter,
bönor, frukter m. m. I de animaliska näringsmedlen åter,
förekomma endast sparsamt sådana osmältbara
beståndsdelar. Hvad har väl varit naturligare än att den moderna
näringsfysiologi, som betraktar matsmältningsförloppet hos
menniskan som en kemisk process, tagit fasta på detta
faktum och sökt att på grund af detsamma tillförsäkra
näringsmedlen af animaliskt ursprung en undantagsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
