Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - VII. »Ballastens» betydelse vid näringen - En folkbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»BALLASTENS» BETYDELSE VID NÄRINGEN. 77
som ingalunda, vid en noggrannare granskning, kan komma
dem till del.
För att för läsaren visa huru denna vetenskapliga
näringsfysiologi söker att på experimentets väg komma till
rätta med de frågor, som uppställa sig på detta
forsk-ningsgebiet, skola vi här som utgångspunkt välja följande
uttalande i en liten broschyr »Huru skaffas god, daglig
föda för billigaste pris» af Soph. Torup och J.
Christmas-Dirckinck-Holmfeld, med förord af Prof. Panum i
Köpenhamn och Prof. Ribbing i Lund, samt dertill varmt
rekommenderad af Prof. R. Tigerstedt i Stockholm. Den
lilla boken måste alltså anses innehålla åsigter, som delas
af de tre nämnda nordiska vetenskapsmännen.
Från växtriket hemtade lifsmedel: ärter, bönor, majs,
ris och öfriga sädesslag samt dessas produkter: gryn, mjöl och bröd,
vidare rotfrukter, potatis, rofvor och många andra äro säkert de
på jorden mest använda näringsmedel och utgöra för
många folkslag den aldra största och väsendtlig aste
del af den dagliga födan. Genom sitt ofta mycket betydliga
innehåll af näringsämnen: ägghvita och mjölämne eller socker (de
innehålla i allmänhet blott i mycket ringa grad fett) och på grund
af sin prisbillighet förtjena de äfven att spela en betydande roll;
väl att märka, när de på ett lämpligt sätt blandas med
animaliska födoämnen. En föda af uteslutande
växtämnen (vegetarianism) bör under alla omständigheter
anses som ett betydligt missgrepp, hvilket till sina
följder kan blifva särdeles ödesdigert. Och det af följande skäl:
de vegetabiliska näringsämnena, och särskildt gäller detta
ägghvit-ämnena, äro icke så lätt och icke så fullständigt smältbara. En
man, hvars matsmältningsorgan äro i utmärkt stånd, förmår så
t. ex. blott tillgodogöra sig 4/à af det ägghviteämne, som finnes i
hvetebröd och ris, af det i skalade ärter och hvetemjöl
blott 3/0 ja af det i potatis — groft rågbröd — oskalade
ärter och linser t. o. m. endast omkring 2/3. Med andra ord:
för att vid användningen af ärter verkligen få de för
hvarje dag nödvändiga® 25 orten smältbar ägghvita
upptagna i blodet, måste man förtära en sådan mängd,
att deri förefinnes 33 ort. De 8 orten gå osmältbara bort.
Hvad som vinnes genom prisbillighet, går, till en del
åtminstone, förloradt derigenom, att man på grund af detta förhållande
måste förtära större qvantiteter för att uppnå samma resultat. Men
hvad än värre är: just dessa stora mängder skola mycket lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
