- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
78

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - VII. »Ballastens» betydelse vid näringen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78

VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.

gifva anledning till öfveransträngning af tarmarne och
matsmältningsorganen i allmänhet, något som i sin ordning mycket lätt
skall föra till matsmältningssjukdomar och maglidanden.
Vid uteslutande vegetabilisk tfäring skall detta blifva
de fleste menniskors oundgängliga lott.*) Första vilkoret
för att kunna vara vegetarian är att ha en stark måge! **)

Häraf kan nu lätt inses, hvarför Irländaren, som nästan
uteslutande lefver af potatis, är bunden af så usla näringsförhållanden,
ty äfven om han dagligen förtär den oerhörda massan af 11 l/2
skålp., något som helt säkert endast är möjligt för högst få
menniskor, så erhåller han dock deri blott 23 ort ägghvita, hvaraf
åter blott eller 15 ort komma kroppen till godo, under det att
denna dock för hvarje dag behöfver minst 24 7/i0 ort.***) leke
häller med blott och bart rågbröd skall någon menniska i längden
kunna vidmakthålla lifvet; det fordras nemligen till ersättandet
af ägghviteämnena ungefär 43/4 skålp. dagligen, en mängd som
icke en menniska bland hundra skall vara i stånd att på en dag
förtära, än mindre fortfara dermed.

Men om än sålunda det uteslutande användandet af
vegetabiliska lifsmedel är icke blott skadligt, utan
äfven i längden fullständigt Ödeläggande,†) så är dermed
naturligen icke sagdt, att man skall söka utesluta dem så mycket
som möjligt och än mindre, att man helt och hållet bör undvika
dem. Det gamla antagandet, att det blott är animaliska
födoämnen, som gifva någon näring, är blott en fabel.
Uppgiften för en förnuftig näringsmetod bör vara att
sammansätta födan medelst en lämplig blandning af
båda rikenas produkter.

Vi hafva, i form af noter till den citerade texten,
antydt några af de gröfsta misstag, hvilka de citerade
författarne låtit komma sig till last i denna minst sagdt
lättsinnigt hopkomna folkbok. Vi hafva derjemte i det

*) Att författarne ej hafva stor erfarenhet som praktiska läkare,
framgår ur detta uttalande, ty för hvarje sådan är det känd sak att maglidande
och matsmältningssjukdomar ingenstädes förekomma talrikare än bland dem,
som lefva på den bästa blandade lcost.

**) Misstag! Bevis: de tusende sinom tusenden, som genom öfvergång
frän blandad kost till ren vegetabilkost, funnit bot för en sjuk och
följaktligen klen måge.

***) Den som läser Young’s af oss citerade uttalanden om den Irländska
landtbefolkningen (se sid. 56) skall lätt se huru pass teori och praktik
öfverensstämma i frågor rörande näi-ingens fysiologi.

†) Huru går det då med de »många folkslag» för hvilka, enligt
författarnes eget ofvan gjorda uttalande, »den allra största och väsentligaste delen
af den dagliga födan» utgöres af vegetabilier? Lyckligtvis är jag i tillfälle att
inom min egen familj, om förf. eller deras borgensmän vilja göra mig den
äran, visa prof på raka motsatsen. Förf. anmärkningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free