- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
113

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - X. Huru ofta och huru mycket böra vi äta? - Hungern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HURU OFTA OCH HURU MYCKET BÖRA VI ÄTA? 113

flottfläckar på papper och bord och förorsakar husmodren
inga bekymmer.

Middagsmålets förläggande till kl. 6 i stället för som
hos oss är bruk till 3—4 vore ett betydande framsteg
i socialt och hygieniskt hänseende.

Ty dermed vunnes, icke blott ett vida bättre
tillgodogörande af arbetstiden än eljest är möjligt, utan sattes på
samma gång en gräns för öfveransträngning i arbetet.
Och en sådan förflyttning af middagsmålet skulle möjligen
kunna gifva dödsstöten åt det fysiskt och ekonomiskt
ruinerande supélif, som nu tyckes hafva tryckt en outplånlig
prägel på våra umgängesformer.

Och hungern säger Ni? Ja, den är endast en
nervförnimmelse af ingen betydelse för näringen. Vi vänja
oss att förnimma hunger. Äro vi vanda att intaga våra
måltider på visst klockslag, så blifva våra nerver till sist
upproriska, om de ej på vanlig tid få sitt arbete att
förrätta. Det visar oss att de äro vakna och villiga att
arbeta. Neka vi dem nu detta arbete, så äro de enträgna,
så länge till dess de se, att det ej längre lönar mödan.
Så vid* längre fasta, ty under en sådan forspörjes ej
hungerkänslan mer än de första dagarne, sedan ej. Hos
mycket nervösa personer tager sig hungerkänslan
understundom uttryck i form af s. k. »heisshungerDetta är,
som af det ofvan anförda framgår, icke uttryck för något
ökadt näringsbehof, utan ett sjukligt nervsymptom. Vi
böra aldrig, under inflytande af heisshunger, intaga en
måltid, utan böra först dämpa den sjukliga förnimmelsen.
Detta tillgår helt enkelt så, att vi förtära en obetydlighet
af något födoämne, t. ex. ett äpple, en brödbit e. d.
Härigenom lugnas nerverna, och först sedan detta skett,
må man intaga den egentliga måltiden. Den, som
öfvergår från köttdiet till vegetabildiet, skall i regeln erfara
hungerkänslan mer eller mindre starkt utpräglad, tiden
närmast efter dietförändringen. Om personen i fråga nu
tror detta bevisa att vegetabildieten ej är lika närande
som köttdieten, så begår han ett mycket stort misstag.
Det är endast bevis derför att köttdieten är mera

Justus. Våra födoämnen. g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free