- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
118

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A). Vårt dagliga bröd under helsa. - X. Huru ofta och huru mycket böra vi äta? - Polarinvånaren — Lappen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

VART DAGLIGA BRÖD UNDER HELSA.

vintertid känner ett större behof efter näring, och
framförallt efter fett, än sommartid. Detta behof se vi
starkast taga sig uttryck hos Polartrakternas befolkning.
Späck (märk väl: ej kött, alltså icke ägghvita, utan fett)
är deras eftersöktaste näringsmedel. Detta är ock helt
naturligt och ett bevis derför, att största delen af
näringen åtgår till värmebildning. Men att nu göra detta till
ensidig utgångspunkt för våra vidare iakttagelser, d. v. s.
att helt enkelt förvandla våra näringsmedel i
värmeenheter efter beräkning,

1 gr. kolhydrater = 3.8 värmeenheter
1 » fett = 8.5 »

1 » ägghvita =3.0 »

derpå kunna vi ej inlåta oss. Ty då ställa vi oss på en
fullkomligt ohållbar ståndpunkt. Följden blefve nämligen
den, att vi måste tillmäta fettet ett högst betydande värde
för kroppens vidmakthållande. Och detta hafva vi förut
visat vara oriktigt. Ägghvitan och salterna spela äfven
dervidlag en alldeles säregen, och hvad särskildt salterna
beträffar, mycket vigtig roll. Betydelsen af denna roll
förstå vi bäst, om vi närmare betrakta polartrakternas
befolkning, hvilka, vid stor fettförbrukning, lida brist på
framför allt närsalter, sådana de innehållas i våra
vegetabilier. De fresta ett eländigt lif och uppnå en ringa
ålder, hvartill visserligen äfven det osunda lifvet i
snöhyddorna bidrager. Lappen med öfverskott på
ägghviteämnen i näringen, trots friluftslif likaså, ehuru i mindre
grad. Polarinvånaren är fet, rund och omåttlig, lappen
mager, torr och måttlig. Lappen är nordens Arab. Han
har liksom ökenaraben alla förutsättningar att uppnå en
hög ålder; men han gör det i regeln ej, ty näringen
lägger hinder i vägen härför. — Lappens näring är rent
animalisk der Arabens är rent vegetabilisk.

Innan vi öfvergå till att närmare skärskåda våra
måltider, sammanfatta vi till ledning för vårt omdöme
följande grundväsentliga satser.

1). Hungerkänslan är ej någon gradmätare
på kroppens näringsbehof.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free