Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XVIII. Våra njutningsmedel - Smörgåsbordet och supen - Buljong och kryddor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRA NJUTNINGSMEDEL.
233
ty utföre bära alla eftergifter — må blifva allt för stark.
Och denna eftergift gäller vinet: den gyllne drufvans
must och märg, som det kallas på poetiskt bildspråk,
drufvans gift, som vi med vår nyktrare uppfattning vore
frestade att nämna det. Jag vet att menniskan är ett
lätt byte för frestelsen; att de bästa föresatser kunna
stranda på njutningsmedlens lockelser. Och derföre vill
jag lemna ett litet kryphål öppet, der frestelsens demon
kan krypa in och sätta sig fast, så att han ej behöfver
hoppa rundt om öronen på menniskobarnen och ropa sitt
lögnaktiga: fåfänglighet — förgänglighet. Ty det är ej
fåfänglighet att söka reformera sitt lif i en ideellare
riktning och förgänglighet blifver ej det ärliga sträfvandets
lön. Yi tillåta derföre vinet, men vi måste närmare fixera
hvad vi mena med ordet vin. Vi mena dermed ej de
tunga starka viner, som passa den engelska smaken,
förderfvad som den är af omåttlig köttnäring, whisky, rhum
och gin. Yi mena med vin, de lätta fma viner, som
mognat under Spaniens sol och ännu bibehållit hemlandets
hela karakteristiska prägel: Manzanillan och Amontilladon,
men främst den förra. Och äfven vinet från
Loreley-sagans hemtrakt, den sköna Rhen, är ej att försmå. De
passa så väl i stämning, dessa genomskinliga, klara viner,
med de frukter som tynga den vegetariska taffeln. Öl,
portvin och sherry tillhöra den blodiga dieten, de fma,
naturligt hvita vinerna den naturenliga dieten. Men kom
väl ihåg, bäst äro äfven de senare som blott och bar
dekoration uppstälda på bordet, i sköna karaffer, bland
blommor och frukter. De lifva och egga sinnet med
blotta anblicken, der de gnistra i solljuset. Och njuter
du dem så drick dem ej, utan lukta och läppja dem. Då
bekomma de bäst.
— Och smörgåsbordet och supen? Ja, för dem göra
vi som snigeln. Vi draga oss tillbaka inom vårt skal och
förstummas inför denna nutidsyttring af medeltidsbarbari.
För den sjuke måste de för alltid vara ett minne blott.
Buljong och kryddor. Sammanställningen kan synas
något oegentlig, men den är icke dess mindre fullt af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
