Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XX. Försakelsens stig - Vigten af måttlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
VÅRT DAGLIGA BRÖD UNDER SJUKDOM.
hunnen, är frukten af brödfruktträdet, det s. k.
»Johannis-brödets>, förtärdt tillsammans med något mandel.
En olägenhet, som icke kan frånkännas den
vegetabiliska näringen, men som vi måste taga på köpet, är
att den är vädergifvande. Men vi få äfven klart fatta
skälet hvarför så förhåller sig. Kål, ärter och groft bröd
äro de mest vädergifvande näringsämnena, ty de äro de
mest exkrementgifvande och vi böra derföre inskränka deras
qvantitativa myckenhet allt efter omständigheterna. Finna
vi att vi ej tåla vid en hel portion af sådana ämnen, så
reducera vi den till en half. Grahambrödet kunna vi
sålunda ofta behöfva reducera till halfportion, men då
tillägga vi, i den uteslutna delens ställe, en half portion
finbröd, ty vår fulla brödportion skola vi vid hvarje mål
förskaffa oss; brödet är vår lefnads staf. Den af
väderspänningar mycket besvärade, bör göra väl kokadt ris
till sin/hufvudföda. Vi böra dock äfven komma ihåg, att
väderspänningar helt enkelt äfven kunna vara ett bevis,
att vi ätit för mycket, antingen af något visst
näringsämne eller ock af hela anrättningen. Och ett sådant
missgrepp, bör den sjuke aldrig låta komma sig till last.
Ty måttlighet är för honom af större vigt än måltiden
i och för sig. Ett mål kan han med största fördel för
sin helsa undvara, men måttligheten vid målet ej. Vi
förstå, tack vare våra hittills gjorda utläggningar af ämnet,
att det är ett missförstånd bland de i ämnet okunnige,
när de tro, att den vegetariskt lefvande måste äta mer
än den, som lefver på blandad kost. Vi förstå visserligen
äfven skälet till detta missförstånd. Den starka retning,
som den blandade kosten utöfvar på magslemhinnan och
som låter mätthetskänslan snart inträda, samt tvingar
oss att med nya retmedel egga aptiten, bortfaller vid
den vegetabiliska kosten helt och hållet. Vi kunna
derföre med lätthet förledas till omåttlighet vid sådan från
hvarje retande ämne fri kost, men då detta vore detsamma,
som att falla ur askan i elden, måste vi städse vara på
vår vakt mot hvarje eftergift för Ögonens och gommens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
