- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
288

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XXII. Eftergifternas väg - Mitt byte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288 VÅRT DAGLIGA BRÖI) UNDER SJUKDOM.

ningsmedlens apologeter allt ifrån Moleschott till den yngste
medicine kandidat, som tanklöst eftersäger hvad professorn
i ämnet sagt honom före.

Jag vill här bestämdt klargöra min ställning i denna
fråga. Jag gör mig ej i ringaste mån till apostel för någon
försakelsens lära, någon hinduisk fakirism. Jag fordrar
inga löften och förbindelser. Det vore opraktiskt och
derföre odugligt och gagnlöst. Till den ännu skenbart friske
bonvivanten ropar jag ej ett halt, ty jag vet att min röst
skulle ohörd förklinga; jag rycker ej den kredensade
bägaren från ynglingens läppar, när han, strålande af lifslust
och kraft, träder ut i verlden för att med starka armar
eröfra sig en plats i dess trängsel. Det vore naivetet att
söka göra något dylikt, och naiv får man framför allt ej
vara om man vill söka verka för reformer. Man kan då lätt
komma att spela riddarens af den sorgliga skepnaden rol.

Nej, hvad jag vill är något helt annat. Jag vill lefva
och låta lefva, men jag vill på samma gång uppdraga
gränsen mellan lif och död; jag vill öfver hvarje menniskas
lefnadslopp draga ett tvärstreck som säger så mycket som:
»härintill må du gå men icke vidare» — nu får du vackert
börja att blifva beskedlig.

Den moderna tidsandan är pessimistisk, och det
betyder undergång, ty pessimismen utmärglar nationen liksom
den utsuger den enskildes kraft och styrka; den gör först
af individen en stackare, och sedan af samhället en samling
af dylika. Nutidsmenniskans lefnadsfilosofi är helt kort:
ett lif i njutning, en plötslig död. Den förra delen
genomför hon samvetsgrann!, med den senare åter står hon sig
ofta slätt. Ty den plötsliga döden förvandlar sig ofta i
ett eländigt lif tillbringad!, den ena hälften inom väggarna
till läkarens mottagningsrum, den andra med att
spekulera öfver hvar hon skall finna den läkare, som kan göra
underverk. Hon glömmer att underverkens tid är förbi.

Dessa pessimister, kroppsligt och andligt sjuka, äro
mitt byte, dem är det jag vill träffa med mina ord, dem
jag vill tillropa ett dundrande: halt! I hafven tömt
njutningens bägare till botten, smakat hvarje fröjd som jorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free