- Project Runeberg -  Våra födoämnen i fysiologiskt, hygieniskt och ekonomiskt hänseende. En dietik för friska och sjuka /
303

(1891) [MARC] Author: Johan Oscar Pettersson-Rydelius - Tema: Medicine
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XXIII. Öfverdrifven fetma och magerhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERDRIFVEN FETMA OCH MAGERHET. BO 3

förtärande af vatten gynnar fettaflagringen och en
minskning deraf afmagringen, derom veta vi ingenting
säkert,*) utan se oss nödgade till tomma hypoteser, om
också derför sjelfva sakförhållandet icke kan förnekas.
Men å andra sidan visar erfarenheten, att en oförståndig
inskränkning af den dagliga vattentillförseln till kroppen kan leda till
ytterst bedröfliga följder, och det är derför för den sjuke alldeles
nödvändigt, att äfven härvidlag ställa sig under läkarebehandling
och undvika att försöka kurera sig på egen hand.

Slutligen är vid hvarje behandling af fetman kroppsarbete af
en stor och genomgripande betydelse. Ty genom detsamma icke
blott förbrukas qväfvefri substans i rikligare mängd, utan äfven
musklerna stärkas och blifva kraftigare, hvilket för feta personer
i många fall är synnerligen vigtigt. Kombineradt med en lämplig
inskränkning af födans qväfvefria beståndsdelar, kommer
muskelarbetet sålunda att i väsentlig grad motverka fetman och stärka
kroppen.

Så långt Prof. Tigerstedt. Hans anförande är för
oss högeligen lärorikt ty det visar bäst huru föga arbetet
å det fysiologiska laboratoriet förmår komma naturens
hemligheter på spåren.

Yi se nämligen hurusom »kroppens ägghvitebestånd
får under inga vilkor minskas» derför att »ingen menniska
har för starkt utvecklad organmassa och feta personer äro,
såsom bekant, ofta rätt muskelsvaga». Huru väl stämmer
ej det senare uttalandet med hvad vi ofvan framhållit att
det är kraft vi skola förskaffa våra sjuka och ej fett.
Huru grundfalsk är ej denna åsigt om kroppens
ägghvitebestånd hvarmed vi åsyfta blodvätskans halt af
ägghvite-beståndsdelar (cirkulerande ägghvita), ty kroppens
organ-ägghvita hafva vi ofvan sett icke undergår några egentliga
förändringar, (jmfr. ofvan sid. Huru grundfalsk måste

ej den behandling af fettsot vara der jag genom tillförsel
af stora mängder ägghvita i näringen söker trygga mig
för ett rubbande af qväfvejemvigten inom kroppen, på
samma gång jag genom minskande af kolföreningarne
söker nedbringa fettbeståndet i densamma, men der jag
ej vinner mitt mål bättre än att
ägghvitebestån-det, trots de stora qvantiteterna tillförd ägghvita,

*) Den saken är dock temligen enkel; jmfr. kap. V. Förf. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:26:57 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/varafodo/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free