Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B). Vårt dagliga bröd under sjukdom. - XXIV. Falska profeter - Hästköttets apoteos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
838 VÅRT DAGLIGA BRÖI) UNDER SJUKDOM.
hans efterföljande resonnement: »Dessa vildars lefnadssätt
är öfverhufvudtaget i fysiologiskt hänseende mycket
intressant och vederlägger många af våra forna antaganden.
Man trodde hitintills, att invånarne i kalla länder måste
njuta mer fett och kolhydrater än varmare länders
befolkning. Det är tomt prat! I dessa vildars hembygd är
marken nästan alltid betäckt med snö, och ändock njuta
de hvarken feta eller stärkelserika födoämnen. Blott köttet
är det, hvilket kommer dem att fördraga kölden. Vidare
hade man allmänt antagit att ymnig köttnäring endast då
kunde fördragas när den var förenad med tillräcklig
kroppsrörelse och njutande af riklig dryck. Men dessa
eldslän-dare röra sig ytterst litet och tillbringa sin mesta tid med
att sofva;*) de dricka föga vatten.»
Liksom pseudonymen D:r Alanus fordom delgifvit
verlden den öfverraskande upptäckten att en riktig
vege-tabilkost skulle innehålla rikligt med fett och salt, så
delger pseudonymens egare, D:r Winckler, nu verlden att
hästköttet är det som görat skall. Förmodligen dröjer det ej
länge förrän ett nytt epokgörande verk af hans vanda
penna skådar dagsljuset. Denna gång tager han väl ej
trappisterna till förebild för sina hygieniska
reformsträf-vanden utan eldsländarne eller några andra glupska vildar,
och den Winckler’ska kurens hufvuddrag torde i
öfverensstämmelse härmed blifva hästkött och lättja och lättja ocli
hästkött, båda delarne icke i småportioner. Vi säga detta
på fullt allvar, ty i slutet af sin broschyr se vi D:r W.
redan i färd med att sjunga en glödande lofsång öfver
just —"eldsländarnes hufvudnäring, det hitintills föraktade
och förbisedda hästköttet. Vi gratulera den lärde doktorn
till denna lyckliga framtidstanke, men kunna ej underlåta
att lifligt beklaga hans blifvande patienter.
*) Dessa D:r W:s uttalanden äro betecknande för hans sätt
att studera lifsföreteelserna. De eldsländare, hvilkas vanor han
här skildrar, lefde nämligen när de iakttogos icke i sitt
hemland utan — i Westminster-Aquarium i London, der de
visade sig för penningar. Mindre underligt om de då rörde sig
litet och sofvo mycket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
