Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 MINNESMÄRKEN,
Familjenamnet Lappalain finnes ännu i fyra socknar
äfvensom Lappala i ett annat distrikt.
Ännu längre i söder och vester finnes det ort-
namn, som antyda lapparnes vistelse i dessa trakter.
I Ostpreussen finnes ett amt, som heter Lapau, och
Samland är ju icke annat än samernas, d. ä. lappar-
nas land. Samogitien påminner om samma ursprung.
En mängd andra ortnamn kunde dessutom anföras
såsom bevis på lapparnes närvaro i norra Tyskland
och öster om Weichseln, men de anförda torde vara
nog för vårt ändamål, synnerligast som åtskilliga
språk äfven tagit intryck af lappskan, och framför
andra är detta fallet med det äldsta fornnordiska
språket.
Det vigtigaste skälet för att antaga lapparnes
vistelse längre mot söder, vester och öster, än de
nu finnas, lemnas dock i de minnesmärken, som på
senaste tiden blifvit funna, och för hvilka vi tillåta
oss lemna en något utförligare öfversigt.
Då vi här tala om minnesmärken, får man icke
tänka på lemningar efter storartade bygnader, så-
dana som t. ex. blifvit upptäckta efter de gamla hi-
storiska folken i vestra Asien, eller på sådana Jätte-
verk som de gamla egyptierna lemnat efter Big.
Ingenstädes hafva lapparne lemnat dylika spår efter
sig. På samma gång detta angifver, att lapparne
icke någonsin spelat någon politisk rol i verlden,
ådagalägger det tillika, att deras barnaålder i Europa
får sökas mycket längre tillbaka i tiden än något
annat historiskt kändt folk, och att denna tid är så
aflägsen, att Europa då måste hafva legat som en
vildmark, öfver hvilken icke ens en svag skymt af
odlingens strålande ljus ännu hunnit framtränga.
De minnesmärken, som blifvit uppsökta och funna
äro oansenliga till sitt yttre, men af stort värde för
forskningen. De hafva blifvit upptäckta i jordens
sköte, och så obetydliga de än i sig sjelfva äro,
hafva de redan lemnat de rikaste bidrag till histo-
rien om menniskans stora utvecklingsstadier, och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
