Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 OMRÅDET FÖR DE [
stensaker från trakterna af Madras, hvilka fullkomligt
liknade dem, som träffas i Sommedalen i norra Frank-
rike, men som äro tillslagna af en helt annan sten-
art, hvilken kallas qvarzit och är temligen lik vår
hälleflinta. Professor Nilsson är icke nöjd med den
förklaring, som lemnats öfver denna upptäckt, nem-
ligen att de vildar, hvilka tillverkat dessa redskap,
stått på samma låga bildningsgrad, utan uppställer
den frågan, om dessa redskap blifvit slagna af samma
vilda stam, och om denna i en vidt aflägsen forntid
invandrat från Indien till Europa. Professor Nilsson
besvarar icke denna fråga, utan erinrar, att den
etnologiska vetenskapen knappt är 30 år, att den
dock hvilar på säker grund och med tiden skall
lemna säkra resultat.
Vi kunna bygga på den mans ord, som först af
alla höjt detta ämne till vetenskap genom sin förkla-
ring, att dessa åskviggar, tordönsstenar m. m.,’”) så-
som allmogen kallat dem, härleda sig från ett tidi-
gare folk här i Norden. Denna åsigt, som vunnit
allmänt erkännande och gifvit anledning till. de stu-
dier, som i allt flera länder anställas af lärda, har
riktat uppmärksamheten på dylika fornsaker och haft
till följd, att samlingen deraf i Europa förökas till
oerhörd mängd.
Största skörden af dessa stenfornsaker har hit-
tills blifvit gjord i Danmark, hvarest den s. k. Leire-
komitén utvecklat en berömvärd verksamhet i denna
riktning, och der stenfornsaker förekomma nästan
allestädes i jorden. I Norge hafva de hittills före-
kommit sparsammare och till största delen i Kristi-
ania och Kristiansands stift, men i sydligaste Sverige
förekomma de ganska talrikt, synnerligast i de trak-
ter, hvarest flinta och kalksten finnas. Afven i nord-
ligare Sverige, åminstone så långt som till Ånger-
") Såsom bevis på huru lik sig folktron är i vidt skilda
länder, må anföras, att stenyxor, som i stor mängd förekommit
i Södra Amerika, af folket derstädes alldeles som hos oss kallas
coriscos (åskviggar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
