Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 FÄSTNINGEN VARDÖHUS.
detta misslyckades, fingo de riklig ersättning derför
i handeln på Hvita hafvet, som från denna tid
började uppblomstra, till stor förargelse både för
svenskar och danskar. Gustaf I hade nemligen
anlagt Helsingfors, för att få vestmakternas transito-
handel med Ryssland deröfver. Denna plan korsades
nu, liksom Hvitahafshandeln senare gjorde svenskarne
mycket förfång i Narva och Reval, som förlorade i
rörelse och tullinkomster. Danskarne åter voro för-
bittrade deröfver för Öresundstullen, som till följd af
farten på Hvita hafvet minskades, och samma orsak
föranledde till en del Fredrik den andre att tiodubbla
tullafgifterna i Sundet. Ryssarne åter, som mer än
väl funno fördelarne af denna handel, befäste Kola
1583, hvarigenom de för framtiden fingo fast fot i
landet. De skulle nog hafva utsträckt sitt välde ännu
längre vesterut, om icke norrmännen redan tidigare,
eller i början på trettonhundratalet, anlagt den lilla
fästningen Vardöhus, som "var ett faktiskt vittnes-
börd om, att landet deromkring var norskt". År
1826 blefvo slutligen gränserna genom konventionen
i Petersburg bestämda, "hvarvid Norge äfven juridiskt
förlorade hvad det länge i verkligheten upphört att
ega, nemligen ett stycke land på 1,800 qvadratmil’”.
Man bedrager sig högligen, om man tror denna
konvention vara slutmålet för Rysslands planer i
dessa trakter. De år efter år, säger P. O. Bäckström
i sin öfversigt, mer och mer utvidgade ryska fiske-
rierna 1 dessa trakter hafva gifvit dem för Ryssland
ett vida högre värde, än de hade vid denna konven-
tions afslutande, och de under största delen af året
öppna hammnarne i norska Finmarken skulle ur mili-
tärisk synpunkt, ej mindre än ur merkantil, varit af
stor vigt för Ryssland, hvars hamnar vid Ishafvet
och vid Hvita hafvet under årets flesta månader äro
stängda af is.
Med kännedom om Rysslands osläckliga annek-
teringslystnad skulle man säkerligen icke taga mycket
miste, om man antoge dess afsigter vara att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
