Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 LAPPMARKENS BEBYGGANDE.
södra Lappmarken svenskar från Norr- och Vester-
botten, från Ångermanland, ja till och med från Små-
land, hvarjemte flera äfven varit från Finland, ehuru
de blifvit försvenskade. Men i norra Lappmarken,
såsom Enontekis, Juckasjervi och till stor del Gelli-
vare, härstamma nybyggarne från Finland.
Ännu 1670 fanns i Södra Lappmarken ingen
egentlig nybyggare, ehuru vid den tiden man synes
börjat tänka på dess bebyggande. Året derpå fick
nemligen landshöfdingen i Vesterbotten Joh. Grahn
befallning från K. M:t att låta afrita och noga be-
skrifva de under det länet hörande lappmarkerna.
Man skulle dervid noga beskrifva rätta råskilnaden
mellan Lappmarken och nedre landet, hvarjemte man
äfven skulle noga utmärka ooh beskrifva, hvarest
tjenliga lägenheter till nybyggen och hemmansan-
läggningar vore att tillgå, dervid man i synnerhet borde
göra afseende på ängsmark, löfskog och fiskesjöar.
Af en landtmätare och en notarie blefvo då in-
om Lycksele lappmark 56 nybyggesställen beskrifna
och aftecknade på karta. Några vidare undersök-
ningar kommo tyvärr icke i fråga, men 1673 utkom
det första plakatet om Lappmarkens bebyggande.
Dem, som bosatte sig i Lappmarken, tillförsäkrades
frihet för knekteskrifning i alla tider, samt att de i
15 år skulle vara fria från alla slags utskylder och
efter dessa års förlopp icke skattläggas högre än
sjelfva lapparne. "Till en början begagnade sig endast
några finnar af detta anbud, hvarför plakatet förny-
ades 1695, och ehuru icke heller detta ibörjan synes
hafva verkat för många inflyttningar, hade likväl
från de första nybyggarne en talrik afkomma vidare
utbredt sig, hvarigenom nybyggesväsendet i slutet af
förra århundradet visade en otrolig tillväxt. Åker-
bruk synes icke hafva kommit i gång förr än i bör-
jan af sjuttonhundratalet, ty då Schefferus skref sin
Lapponia 1673 voro ännu inga: försök med sädesod-
ling gjorda inom Lappmarkerna, men då Linné reste
der 1732, funnos i Jockmock nybyggare med åker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
