Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anvisningar för begagnandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anvisningar för begagnandet
Orden är uppställda i alfabetisk ordning med undantag
av att sammansättningar och särskilt avledningar oftast har
sammanförts under sina huvudord, i viktigare fall med hänvisning till
dessa.
Stavningen följer i stort sett SAOL 9. Då
stavnings-varianter förekommer (t. ex. av vissa lånord), anges detta i regel
medelst hänvisningar. Vid transkription av grekiska ord har full
konsekvens och enhetlighet icke varit möjlig att genomföra.
Översättning lämnas i allmänhet vid lånord och vid
ålderdomliga eller av andra orsaker mindre kända ord. Likaså då det
har kunnat vara av vikt för ordets identifiering eller för att
särskilja ord med samma form men olika betydelse. I etymologiskt
sammanhörande ordgrupper har följaktligen ofta endast ett ord
försetts med utbytesord.
För många ord, särskilt lånorden, har uttalet angivits inom
[ ]. Fonetiska bokstäver har emellertid ej använts. I många fall
har ett aksenttecken i uppslagsordet ansetts vara tillräckligt. Detta
änger dels vilken stavelse i ordet som har huvudtrycket, dels om
vokalen i denna stavelse är lång eller kort. Aksenten har då, i
likhet med vad som har praktiserats i andra arbeten, placerats
omedelbart efter lång betonad vokal, däremot efter
följande konsonant, då betonad vokal är
kort. Exempel: a’ber, absolut med lång,1 men ablativ, absin’t
med kort betonad vokal, moln [main] med lång vokal. Dessa
principer för aksentens placering har i stort sett även tillämpats för
de i artiklarna förekommande främmande ursprungsorden.
1 uttalsbeteckningarna inom [ ] efter uppslagsorden står sj för
sje-ljud, tj för tje-ljud, ng för ng-ljud och ngg för ng-ljud + g-ljud.
å-ljud betecknas alltid med d, varför o anger vokalljudet i ho, ost.
Vid bokstavsförbindelserna rd, rt, rs, rn och rl har det bildade
uppsvenska uttalet fått bestämma aksenttecknets plats (s. k.
supradentalt uttal). Exempel: export’, konkurs’. Dock t. ex. gar’de,
kotur n, noktur n.
I ord med diftong, främst de svenska uppslagsorden, står
aksenten efter första komponenten i förbindelsen. Exempel: a’ula,
centa’ur.
VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
