Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - allongeperuk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allongeperuk
aluminium
lat. allocu’tio tilltal, av ad till och verbet
Joqui tala
allongeperuk [alång’sj-] lockperuk: förra
sammansättningsleden är bildad på
fra. verbet allonger förlänga
allopa’t (motsats till homeopat):
nybildn. på grek. alVos annan och patWos
lidande
allra: fsv. aldra, gen. plur. av all;
sålunda egentl, ’av alla, bland alla’
alls (i t. ex. alls ingen, inte alls): fsv. alz,
gen. sing. av all i adverbiell
användning
allshärjarting allmänt folkting: fsv. ord
med bet. ’hela härens ting’
allsköns: egentl, ’alls köns’ d. v. s. ’av
allt kön, alla slags’; jfr kön
alludera anspela, hänsyfta: ytterst av lat.
allu’dere leka med, skämta med (jfr
illuderå). Härtill subst, allusion
alluvia’1 sväm-, bildad genom
översvämning: bildn. på lat. alluv’ies
översvämning
allvar: fsv. isl. alvar[a], no. ålvara; till
ett adj. fsv. alvar[a] allvarsam; lån från
lågty. al war alldeles sann; jfr ty. wahr
och lat. ve’rus sann (se veritabel,
vårdtecken). Härtill allvarlig,
allvarsam
alm: nord. ord, besläktat med eng. elm,
ty. Ilme (Ulme) och lat. uVmus
armanacka (aimanack): över ty. av
medeltidslat. almanachus, av sengrek.
(300-t. e. Kr.) alemenichiakatrol. av
egypt. (koptiskt) ursprung, men f. ö.
dunkelt. Äldsta bev. sv. a. från 1585
al me: sv. dialektord (t. ex. Skåne) med
bet. ’dunge av almar’
aln: fsv. aln, alin, isl. gin; gemens,
indo-europ. ord med bet. ’armbåge,
underarm’; liksom fot och tum har
underarmen använts som längdmått
a’loe (en sydländsk växt): av grek. alo’e,
av okänt ursprung
alp, pl. Alper: av ty. Alpe, vilket (liksom
lat. Alpes) är ett keltiskt lånord;
grund-bet. oviss: ’de vita’ (jfr lat. aVbus) eller
’höjderna’. Härtill alpi’n; alpinis’t
alpack’a (ett lamadjur; tyger tillverkade
av ull från detta djur): av spanska
al-pac’a, från en indiansk dialekt i Peru
alpa’ri till parikurs: av ital. al pa’ri med
samma bet., av lat. par lika god; jfr
pari
a’lruna (en växt, Mandragora): tyskt
lånord, besläktat med all och fornnord. run
hemlighet; jfr 1 runa. Egentl, namn
på den trolldomsande, som tänktes bo
i roten
alsikeklöver [VI-]: efter den uppländska
socknen Alsike, där den först odlades
alster: fsv. alster, en bildn. på verbet ala
föda; jfr ålder. Härtill alstra
alt (kvinnoröst med djupt tonläge): över
ty. av ital. al’to, av lat. aVtus hög;
stämman sjöngs ursprungligen av män, för
vilkas röst den ligger högt; jfr altan,
altitud
alta’n (öppen utbyggnad på ett hus):
över ty. av ital. alta’na terrass, platt
tak, en bildn. på lat. aVtus hög; jfr alt
altarbrun från altarskivans kant
nedhängande bård: i nutida textilkonst
upptaget från likbet. fsv. altarbrun f.;
om efterleden brun f. (pl. bryn) se
bryn
altare: av lat. alta’re med samma bet.,
av omtvistat ursprung
alte’a (en läkeväxt): en bildn. på grek.
verbet aVthein böta
alter e’go: av lat. al’ter eg’o andra jag
alterera förskräcka, uppröra (särskilt
part. altererad): av fra. altérer med
samma bet.; av lat. altera’re förändra, bildn.
till al’ter den andre (se alter ego).
Härtill alteration bestörtning, häpenhet:
av fra. alteration
alternera omväxla, tura om: av likbet.
fra. alterner; av lat. alterna’re, bildn. på
alter’nus omväxlande, avledn. på aVter
den andre, se alter ego. Härtill
alternativ (adj.) omväxlande; som en annan
möjlighet och (subst.) möjlighet att
välja på, val mellan olika utvägar
altitud höjd över horisonten: av lat.
altitu’do höjd; jfr alt
altruis’m oegennytta: nybildn. på fra.
autrui andra människor, nästan; under
anslutning till lat. al’ter annan
aluminium (en metall): nybildn. (början
av 1800-t.) på lat. alu’men alun
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
