Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - astrakan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
astrakan
attestera
astraka’n äppelsort; tygsort;
lammskinnssort: av det ryska stadsnamnet
Astracha’n
astrai- (i astralkropp m. m.) stjärn-: bildn.
på lat. as’trum stjärna; jfr aster
astrolog [astrålå’g] stjärntydare: bildn.
av grek. aste’r stjärna (se aster) och
log’os tal. Härtill astrologi’
stjärntyd-ningskonst
astrona’ut rymdseglare: modern bildn.
av grek. aste’r stjärna (se aster) och
nau’tes sjöman (lat. nan’ta) till grek.
näns skepp (lat. na’vis); jfr aero-,
kos-monaut; nautisk
astronom [astrånå’m] stjärnkunnig
person: av grek. astronom’os en som ordnar
stjärnorna, till as’tron stjärnbild (jfr
aster, stjärna) och nem’ein ordna.
Härtill astronomi’ stjärnkunskap
asur: se azur
asy’l fristad; ett slags vårdanstalt:
ytterst av grek. as’ylon något
okränk-bart
asymmetrisk olikformig: av grek.
nekande a- och symmetrisk
asymptot [-tå’t] icke sammanfallande:
bildn. av grek. nekande a- och verbet
sympip’tein sammanfalla
asyn’deton (utelämnande av bindeordet
och): grek. ord, bildat av nekande
a-icke och syn’deton samband. Härtill
asyndetisk
asyn ja fornnordisk gudinna: litterärt
lån från isl. asynja gudinna,
feminin-bildn. till dss; se 1 as
atavis’m (arv från tidigare släktled):
bildn. på lat. at’*avus stamfader (i femte
led)
ateis’m gudsförnekelse: en bildn. på grek.
nekande a- och theos’ gud. Härtill
ateis’t
ateljé verkstads-, arbetslokal: av fra.
atelier, av äldre astelier hög av spånor,
därav snickarverkstad; bildn. på lat.
[K]asteWa spån (eg. litet spjut)
atenienn’ hylla för prydnadssaker: av
likbet. fra. athénienne, egentl, ’atensk
(möbel)’, till Ate’n
atlantisk (i namnet Atlantiska oceanen):
efter lat. Atlan’ticus, grek. Atlantikos’,
adj .-bildn. till grek. Aflas, namn på
en bergskedja i nordvästra Afrika
1. aflas kartbok: efter namnet på en.
jätte Atlas som enl. grek. sagan bar
himlavalvet på huvud och händer;
benämningen först använd av holl.
kartografen G. Mercator (d. 1594)
2. aflas (tygsort): av arab. atlas utan
hår, slät
atle’t: av grek. athlete’s deltagare i
tävling. Härtill atletisk
atmosfä’r luftkrets; luft; stämning: bildn.
av grek. atmos’ ånga och spha’ira klot;,
jfr sfär
atoll’ ringformigt korallrev: av ett
dialektord från Malediverna (Oceanien)
atom [atå’m] minsta mängd av ett
grundämne: av grek. afomos odelbar, bildn.
på nekande a- och verbet tem’nein
skära; dela
atona’l (om musik) som ej är uppbyggd
1 bestämd tonart: modern bildn. på -al
av grek. a- icke och ton’os ton se
2 ton). Härtill atonalitet
atrofi’ förtvining, avmagring: av grek..
atrofi’a, bildn. på grek. nekande a- och
trofé’ näring, kost
atropi’n belladonnagift: bildn. på lat.
aVropa, nybildat namn på belladonna
1. att (infinitivmärke): fsv., isl. at; av
prepositionen at åt, till, se åt (jfr med
samma användning ty. zu, eng. to,
egentl, ’till’)
2. att (konjunktion): trol. av fsv. isl.
pat det (samma ord som ty. dass, eng.
thot att, egentl, ’det’); med bortfall av
p- i trycksvag ställning, liksom i
jämförande partikeln än (se 1 än)
attaché [atasje’] (tjänsteman anställd vid
beskickning): av fra. attaché, perf. part.
av verbet aitacher fästa vid (jfr attack)
attack’ anfall; angrepp: av fra. attague,
bildn. på verbet attaquer angripa; av
likbet. ital. attaccare hopfästa; indraga i
strid, anfalla, besläktat med fra. aitacher
(se attaché)
attentat mordförsök; lömskt anslag: över
ty. och fra. av lat. attenta’tum, perf. part.
neutrum av verbet attenta’re angripa;
försöka; av ad- och tenta’re; se tentera
attestera vitsorda: över ty. och fra. av
lat. attesta’ri intyga; av ad till och te’stis
vittne (se testamente, protestera).
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
