Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - babbla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B
babbla: ljudhärmande; jfr lågty. babbeln
(ty. pappeln, eng. babble) med samma
bet. och sv. dial. habbla pladdra;
snubbla, fabbla snava; fumla
babia′n (ett apdjur): av fra. babion,
babouin, redan på 1200-talet i bet.
’dumbom’; bildn. på baboue mun, käft
ba′bord: äldre bakbord, isl. bakborð (även
i andra nord. och germ. språk); i sv.
kanske närmast lånat från lågty.; eg.
’den sida av skeppet, som styrmannen
(vilken satt längst akterut) vänder
ryggen åt’; jfr styrbord
baby [bä′bi, bäj′bi] spädbarn, litet barn:
av eng. baby; jfr sv. dial. babbe litet
barn; barnspråksord
bacill′: diminutivbildn. till lat. bac′ulum
käpp, stav; den ty. naturforskaren F. J.
Cohn använde ordet 1872 om de
stavformade bakterierna; jfr bakterie
1. back matbunke (även backe); matlag
(»backlag»); upphöjt däck i fören: da.
bakke bunke, bricka; av lågty. back eller
holl. bak med samma bet.; trol. av
keltiskt ursprung; jfr brödbacke
2. back bakåt: av eng. back med
samma bet.; jfr bak. Härtill backa köra,
styra bakåt
3. back bakre försvarsspelare: av eng.
back med samma bet.; urspr. samma
ord som 2 back
backa (ett slags långrev) (västsv.): no.
bakka; eg. om det tråg vari reven ligger
i båten, sålunda samma ord som 1 back
backana′l vilt dryckeslag: ytterst av lat.
bacchana′lia vinguden Bacchus’ fest;
orgier. Härtill backana′lisk
backan′t, backantinna prästinna i
Bacchus’ tjänst: bildn. till verbet lat.
baccha′ri, av grek. baccha′ein fira
Bacchusfest
backe sluttning; (s. och s.v. Sverige)
kulle, höjd: fsv. bakke, isl. bakki m.;
gemens. nord. ord, trol. besläktat med bak
back′fisch flicksnärta: av ty. Backfisch
egentl. ’stekfisk’ (d. v. s. småfisk,
endast lämplig att steka); i bet. ’ung
flicka’ uppträdande i Tyskland på
1600-talet; betydelseutvecklingen
okänd
backlag: se 1 back och jfr bunkalag;
för efterleden se 2 lag
bacon [bä′ken, bej′ken] (lättsaltat o.
rökt) sidfläsk: av likbet. eng. bacon;
från fornfra., men av germ. ursprung;
samma ord som ty. Backe skinka, nära
besläktat med bak och eng. back (se
2 back)
bad: fsv. badh, isl. bað; gemens. germ.
ord (urspr. ’varmt bad, ångbad’) av
ovisst ursprung
badda: trol. en biform till verbet bada,
vilket i äldre språk och i dialekterna
även har betydelsen ’badda’
baddare: egentl. ’en som kan klå på’,
till badda i bet. ’basa, prygla’; jfr
huggare, överdängare
bad′minton (tennisliknande spel med
fjäderboll och räcket): uppkallat efter
slottet Badminton i v. England,
hertigens av Beaufort herresäte
bag el. bagg [bagg, bägg] bärsäck: av eng.
bag påse, väska, säck; nordiskt ord,
inlånat i eng. under vikingatiden, samma
ord som bagge i bet. ’bylte, knyte,
packe’
bagage [-ga′sj]: av fra. bagage,
kollektivavledning av bagues (pl.) packning,
fornfra. bague bylte; sannolikt av germ.
ursprung, jfr isl. baggi bylte, packe (se
bag, bagge), eng. bag säck, påse
bagare: fsv. bakare, baghare, till baka
bagatell′ småsak, struntsak: av fra.
bagatelle, diminutivavledning av lat. ba′ca
bär (jfr sv. ’ett ruttet lingon’). Härtill
bagatellisera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
